Vippärt är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dess betydelse och relevans har blivit uppenbar med tiden och blivit en referenspunkt för diskussioner, forskning och debatter. Den här artikeln försöker belysa olika aspekter relaterade till Vippärt, i syfte att ge läsarna en bredare och mer komplett vision om detta ämne. Vi kommer att analysera dess inverkan på samhället, dess utveckling genom åren och dess inflytande inom olika områden. Dessutom kommer vi att utforska olika perspektiv och åsikter för att erbjuda en holistisk syn på Vippärt och främja en djupare förståelse för dess betydelse i dagens värld.
Vippärt Status i världen: Livskraftig (lc) | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Ärtordningen Fabales |
Familj | Ärtväxter Fabaceae |
Släkte | Vialer Lathyrus |
Art | Vippärt L. niger |
Vetenskapligt namn | |
§ Lathyrus niger | |
Auktor | (L.) Bernh., 1841 |
![]() |
Vippärt (Lathyrus niger) är en växt i släktet vialer i familjen ärtväxter. Förekommer sparsamt i Sverige och växer i lundar, skogsbackar och skogsbryn. Odlas ibland som prydnadsväxt.
Flerårig, upprättväxande ört, till 80 cm. Stjälk grenad och kantig, vinglister saknas. Blad parbladiga med 4-8 bladpar, småbladen är elliptiska, uddspetsiga, undersidan blågrön.
Blommorna sitter 4-8 i långskaftade klasar från bladvecken. Kronan är blekt röd eller rosaröd, med mörkare nerver på seglet. Seglet åldras blåaktigt. Frukten är en långsmal, mångfröig, kal balja. Hela växten svartnar vid torkning. Blommar i juni-juli.
Två underarter omnämns:
Artepitetet niger (lat.) betyder svart och syftar på att hela växten svartnar vid torkning.
Arten förekommer i stora delar av Europa från södra Norge, Sverige och Finland till Storbritannien och Medelhavet samt till västra Belarus, Krim och södra Turkiet. Den växer i låglandet och i bergstrakter upp till 1000 meter över havet. Vilda populationer ingår i skogar och buskskogar. De står ofta vid skugga ställen.[1]
subsp. niger
subsp. jordanii (Ten.) Arcangeli, 1882
Beståndet i Estland hotas av skogsbruk. Hela populationen bedöms som stor. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
|