Vilhelm Thomsen
Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Vilhelm Thomsen från olika perspektiv och tillvägagångssätt, för att ge en heltäckande och detaljerad vision av denna aktuella fråga. Historiska, kulturella, sociala och ekonomiska aspekter relaterade till Vilhelm Thomsen kommer att analyseras, samt fokusera på dess påverkan på människors dagliga liv. Genom uttömmande forskning och insamling av relevant information är syftet att erbjuda läsaren en djup och aktuell förståelse av Vilhelm Thomsen, i syfte att utöka deras kunskaper och generera reflektioner kring detta ämne.
| Vilhelm Thomsen | |
 | |
| Född | 25 januari 1842[1][2][3] Köpenhamn |
|---|---|
| Död | 12 maj 1927[1][3][4] (85 år) Köpenhamn |
| Medborgare i | Konungariket Danmark |
| Utbildad vid | Köpenhamns universitet  |
| Sysselsättning | Språkvetare[4], författare[5], universitetslärare, turkolog[6] |
| Befattning | |
| Rektor (1901–1902)[7] | |
| Arbetsgivare | Köpenhamns universitet |
| Släktingar | Carl Thomsen (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Dannebrogsmännens hederstecken (1892)[8] Förtjänstmedaljen i guld (1896)[8] Storkors av Dannebrogorden (1909)[8] Riddare av Elefantorden (1912)[8] Pour le Mérite Pour le Mérite för vetenskap och konst | |
| Redigera Wikidata | |
Vilhelm Ludvig Peter Thomsen, född den 25 januari 1842, död den 12 maj 1927, var en dansk filolog och professor i Köpenhamn 1887-1912.
Banbrytare
Thomsen uppnådde banbrytande resultat efter att ha identifierat germanska och baltiska element i östersjöfinska språk.
Han dechiffrerade också de fornturkiska piktogrammen i Orchon 1893 och studerade de indoeuropeiska språkens fonetik. Thomsen studerade också de romanska språkens samt de lykiska och etruskiska språkens historia.
Uppslagsverket Facta betecknar honom som en varm Finlandsvän.
Thomsen invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1905 och som hedersledamot av Vetenskapssocieteten i Lund (HedLVSL)[9]
Namnet rus etymologi
Ursprunget till namnet har varit ett föremål för omfattande dispyt, men E. Kuniks och Vilhelm Thomsens hypotes blivit allmänt accepterad. Enligt dem härrör benämningen från finska språk. Namnet på Sverige är på finska "Ruotsi", på estniska "Rootsi", vilket i sin tur härstammar från Roslagen. I forntiden kallades ett område som i dag täcker Uppland, Södermanland och östra Gotland Rođer eller rođin. Thomsen föreslår i anslutning till detta att Rođer sannolikt härrör från rođsmenn eller rođskarlar, som betyder sjöfarande roddare.
Idag återfinns namnet rus i nationsbeteckningen "Rossija", dvs. Ryssland.
Bibliografi
- Den gotiske Sprogklasses Indflydelse på den finske (1869)
- Ryska Rikets Grundläggning genom Skandinaverna (1882)
- Berøringer mellem de finske og de baltiske (litauisk-lettiske) Sprog (1890)
- Inscriptions de l'Orkhon déchifrées (1896)
- Turcica (1916)
- Samlede Afhandlinger (4 bd, 1919-1931)
Litteratur
- Facta, 9 (1971)
Se även
Referenser
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6tt53q3, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ KNAW historisk medlemslista, KNAW-nummer: PE00003323, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 61187.
- ^ abART, abART person-ID: 126234, läst: 1 april 2021.
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub2016924461, läst: 17 december 2022.
- ^ läs online, universitetshistorie.ku.dk .
- ^ Dansk biografisk Leksikon-ID: Vilhelm_Thomsen, läst: 25 februari 2024.
- ^ https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018
|