Lykiska
Ämnet Lykiska har varit föremål för intresse och debatt under lång tid. Från sitt ursprung till våra dagar har Lykiska spelat en betydande roll i olika aspekter av samhället. För att bättre förstå detta ämne är det viktigt att fördjupa sig i dess historia, dess implikationer och dess inverkan i olika sammanhang. I den här artikeln kommer olika perspektiv på Lykiska att tas upp, med syftet att erbjuda en heltäckande vision som gör det möjligt för läsarna att få en mer komplett och berikande förståelse för detta ämne.
| Lykiska | |
| Trm̃mili | |
| Talas i | Lykien, Lykaonien |
|---|---|
| Region | Sydvästra Anatolien |
| Utdött | 1:a århundradet f.Kr. |
| Språkfamilj | Lykiska |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐3 | xlc |
Lykiska (lykiska Trm̃mili) är ett utdött språk som en gång talades i Lykien i Mindre Asien i nuvarande Turkiet. Språket tillhör språkgruppen anatoliska språk bland de indoeuropeiska språken och indelas i två dialekter; lykiska A och lykiska B (även kallad milyiska). Omkring 200 inskrifter är kända på lykiska från 300- och 400-talet f.Kr. samt från mynt. Språket skrevs med ett särskilt alfabet baserat på det grekiska alfabetet.
Lykiskan ingick i den luviska undergruppen bland de anatoliska språken, tillsammans med luviska, kariska, sidetiska och pisidiska. Lykiskan dog ut omkring början av första århundradet f.Kr. och ersattes av klassisk grekiska.
Källor
Lykiska är känt från dessa källor:
- Person- och ortnamn på grekiska.
- 172 inskrifter på sten i lykisk skrift från sent 400-tal f.Kr. till sent 300-tal f.Kr. De kategoriseras som:
- 150 begravningsinstruktioner på klippgravar.
- 20 votiv- eller dedikationsinskrifter.
- Omkring 100 inskrifter på mynt som myntats i Xanthos från Kuprilis regeringstid, 485-440 f.Kr., till Perikles regeringstid, 380-360 f.Kr.
- Letoontrilingven, på lykiska A, grekiska och arameiska.
- Xanthosbilingven. Den övre delen av en grav i Xanthos, kallad Xanthosstelen eller Xanthosobelisken. En inskrift på lykiska A täcker södra, östra och en del av den norra sidan. Norra sidan innehåller också en 12-radig dikt på grekiska och ytterligare text, främst på västra sidan, på lykiska B. Denna dialekt förekommer endast där och på en grav i Antiphellos. Det totala antalet rader på stelen är 255, inklusive 243 på lykiska och 12 på grekiska.
Inskriftsmaterialet täcker ett tidsspann på omkring 170 år, mellan 500 och 330 f.Kr.
Beskrivning
Ett antal huvuddrag bidrar till att identifiera lykiskan som tillhörande den luviska gruppen:
- Assibilation av indoeuropeiska (IE) palataler (satem-förändringen): *ekwo- (med palatalt k) till luviska á-zú-wa/i-, lykiska esbe, "häst."
- Genitiv ersätts av adjektiv som slutar på -ahi eller -ehi, luviska -assi-.
- Preteritum aktivum bildas med indoeuropeiska sekundära mediumändelser:
- IE *-to till luviska -ta, lykiska te- or de- i tredje person singular
- IE *-nto till luviska -nta, lykiska (n)te i tredje person plural
- Ordlikheter: luviska māssan(i)-, lykiska māhān(i), "gud."
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version., där följande referenser nämns:
- Adiego, I.J. (2007). Christidis, A.F.; Arapopoulou, Maria; Chriti, Maria. red. A History of Ancient Greek From the Beginning to Late Antiquity. Cambridge University press. ISBN 0521833078.
- Bryce, Trevor R. (1986). The Lycians - Volume I: The Lycians in Literary and Epigraphic Sources. Copenhagen: Museum Tusculanum Press. ISBN 87-7289-023-1
Noter
- ^ Bryce (1986) sid. 30.
- ^ Adiego (2007) sid. 763.
- ^ Adiego (2007) sid. 764.
- ^ Bryce (1986) sid. 42.
- ^ Bryce (1986) sid. 50.
- ^ Bryce (1986) sid. 51–52.
- ^ Bryce (1986) sid. 54.
- ^ Adiego (2007) sid. 765.
- ^ ”*ekwo-”. The American Heritage Dictionary of the English Language: Fourth Edition. 2000. Arkiverad från originalet den 25 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090125161306/http://bartleby.com/61/roots/IE124.html. Läst 18 mars 2008.
| |||||||||||