Denna artikel syftar till att ta upp betydelsen av Viimsi i dagens samhälle. Viimsi har varit ett ämne av relevans i flera år och dess inverkan har blivit mycket tydligare på senare tid. Sedan starten har Viimsi spelat en grundläggande roll i olika aspekter av det dagliga livet och påverkat både på personlig och kollektiv nivå. Vid detta tillfälle kommer inverkan av Viimsi i olika områden att analyseras på djupet, liksom dess relevans idag. Dessutom syftar den till att ge ett brett och kritiskt perspektiv på den roll som Viimsi spelar i vårt samhälle, och lyfta fram dess inflytande på kultur, politik, ekonomi och teknisk utveckling.
Viimsi | |
Ort | |
Herrgården i Viimsi
| |
Land | ![]() |
---|---|
Landskap | Harjumaa |
Kommun | Viimsi kommun |
Koordinater | 59°30′N 24°50′Ö / 59.50°N 24.83°Ö |
Area | 1,62 km² |
Folkmängd | 2 341 (2011-12-31)[1] |
Tidszon | EET (UTC+2) |
- sommartid | EEST (UTC+3) |
Geonames | 587629 |
Läge i Estland
| |
![]() Läge i Harjumaa.
|
Viimsi (tyska: Wiems) är en småköping (estniska: alevik) i norra Estland.[2] Den utgör centralort i Viimsi kommun i landskapet Harjumaa. Antalet invånare var 2341 år 2011.[1]
Viimsi ligger på halvön Viimsi poolsaar och vid Tallinnbuktens östra strand. Den ligger cirka 8 kilometer nordost om centrala Tallinn och omedelbart söder om småköpingen Haabneeme.
Herrgården i Viimsi uppfördes av Birgitaklostret i Pirita omkring 1470. Efter stora nordiska kriget var herrgården i bland annat familjerna Stenbock, von Buxhoeveden, Maydell och Schottländers ägo. I samband med Estlands frigörelse konfiskerades herrgården 1919 och gavs till landets överbefälhavare Johan Laidoner som innehade den fram till 1940 då Röda armén tog över. Sedan 2001 är herrgården ett krigsmuseum.