Vetenskapsåret 1806
Vetenskapsåret 1806 är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren. Sedan dess uppkomst har den genererat debatter, kontroverser och oändlig forskning som försöker förstå och analysera dess olika aspekter. I den här artikeln kommer vi att utforska Vetenskapsåret 1806 på djupet, från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle. Vi kommer att analysera de olika infallsvinklarna från vilka detta ämne kan närma sig, såväl som dess implikationer inom olika områden, såsom politik, ekonomi, kultur och teknik. Dessutom kommer vi att fokusera på åsikter och perspektiv hos experter inom området, i syfte att erbjuda en komplett och berikande vision av Vetenskapsåret 1806. Utan tvekan är detta ett fascinerande ämne som inte lämnar någon oberörd, och som förtjänar detaljerad och noggrann reflektion.
| Vetenskapsåret 1806 | |
 | |
| 1805 · 1806 · 1807 | |
| Humaniora och kultur | |
|---|---|
| Konst, litteratur, musik och teater | |
| Samhällsvetenskap och samhälle | |
| Krig | |
| Teknik och vetenskap | |
| Vetenskap |
Händelser
- Okänt datum - Bielas komet siktas för första gången [1].
- Okänt datum - I London börjar publiceringen av Flora Graeca, samlad av John Sibthorp.[2][3]
- Okänt datum - Jean-Robert Argand introducerar Arganddiagramet.[4]
- Okänt datum - John Bell slutför publiceringen av The Principles of Surgery i två volymer.[5]
- Okänt datum - William Hyde Wollaston patenterar Camera lucida.
Pristagare
- Copleymedaljen: Thomas Andrew Knight, brittisk botaniker och trädgårdsmästare.
- Rumfordmedaljen: William Murdock, brittisk ingenjör och uppfinnare.
Födda
- 14 januari - Matthew Fontaine Maury (död 1873), amerikansk hydrograf.
- 18 februari - Eduard Heis (död 1877), tysk astronom.
- 9 april - Isambard Kingdom Brunel (död 1859), brittisk ingenjör.
- 4 maj - William Fothergill Cooke (död 1879), brittisk uppfinnare.
- 27 juni - Augustus de Morgan (död 1871), brittisk matematiker.
- 5 september - Fredrik Theodor Berg (död 1887), svensk läkare och statistiker.
- 7 september - Christian August Friedrich Peters (död 1880), tysk astronom.
- 4 november - Karl Friedrich Mohr (död 1879), tysk kemist.
- 18 november - Charles Léo Lesquereux, (död 1889), schweizisk botaniker och paleontolog.
- 11 december - Otto Wilhelm Hermann von Abich (död 1886), tysk mineralog och geolog.
- Laurits Martin Esmark (död 1844), norsk zoolog.
- Adolf Svanberg (död 1857), svensk matematiker.
Avlidna
- 23 juni - Mathurin Jacques Brisson (född 1723), fransk zoolog-
- 3 augusti - Michel Adanson (född 1727), fransk botaniker.
- 22 augusti - Conrad Quensel (född 1767), svensk biolog.
- 23 augusti - Charles-Augustin de Coulomb (född 1736), fransk fysiker.
Källor
Fotnoter
- ^ Så funkar universum, James Muirden
- ^ Harris, Stephen (2007). The Magnificent Flora Graeca: How the Mediterranean Came to the English Garden. Oxford: Bodleian Library. ISBN 9781851243068
- ^ Lack, H. Walter; Mabberley, David (1998). The Flora Graeca Story: Sibthorp, Bauer, and Hawkins in the Levant. Oxford University Press. ISBN 0198548974
- ^ Crilly, Tony (2007). 50 Mathematical Ideas you really need to know. London: Quercus. sid. 33. ISBN 978-1-84724-008-8
- ^ Baston, K. Grudzien (2004). ”Bell, John (1763–1820)”. Oxford Dictionary of National Biography. Oxford University Press. doi:. http://www.oxforddnb.com/view/article/2013. Läst 6 april 2011. (Prenumeration eller UK public library-medlemskap krävs)