Jean-Robert Argand
I dagens artikel kommer vi att utforska den fascinerande världen av Jean-Robert Argand och upptäcka dess många aspekter och betydelser. Jean-Robert Argand är ett ämne som fängslat mänskligheten sedan urminnes tider, dess aspekter och egenskaper har varit föremål för studier, debatt och reflektion genom historien. Genom denna artikel kommer vi att fördjupa oss i de olika tillvägagångssätt och perspektiv som har getts till Jean-Robert Argand, från dess påverkan på samhället till dess relevans på ett personligt plan. Gör dig redo att fördjupa dig i en upptäcktsresa och lära dig om Jean-Robert Argand, ett ämne som utan tvekan inbjuder oss att reflektera och ifrågasätta vår egen verklighet.
| Jean-Robert Argand | |
 | |
| Född | 18 juli 1768 (förmodligen) Genève |
|---|---|
| Död | 13 augusti 1822 (förmodligen) (54 år) Paris |
| Medborgare i | Republiken Genève och Schweiz |
| Sysselsättning | Matematiker, politiker |
| Noterbara verk | Arganddiagram |
| Redigera Wikidata | |
Jean-Robert Argand, född 18 juli 1768 i Genève, död 13 augusti 1825 i Paris, var en schweizisk-fransk matematiker.
Argand är känd i matematikens historia genom sin Essai sur une manière de représenter les quantités imaginaires dans les constructions géométriques (1806), i vilken angavs den metod att representera komplexa tal genom punkter i ett plan, som längre fram kommit till allmän användning och som såväl för funktionsteorin som för geometrin blivit av fundamental betydelse.
Liknande idéer hade tidigare utvecklats av tysken H. Kühn och av dansken Caspar Wessel, men för Argand var dessas arbeten okända; även Argands undersökning förblev obemärkt, ända tills Carl Friedrich Gauss och Augustin Louis Cauchy började begagna sig av samma metod. Gauss publicerade först 1831 sina resultat och saknade då kännedom om Argands arbete. Cauchy, som 1847 i sina "Exercises d'analyses" utvecklade samma idéer, gav fullt erkännande åt Argands förtjänster.
Se även
Källor
- Argand, Jean Robert i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
Noter
|