Vetenskapsåret 1882
I världen av Vetenskapsåret 1882 finns det en mängd olika aspekter att utforska och analysera. Oavsett om det är Vetenskapsåret 1882s inverkan på det samtida samhället, dess historiska rötter eller dess relevans idag, är det utan tvekan ett ämne som är värt att uppmärksammas och studeras. Under åren har Vetenskapsåret 1882 väckt stort intresse och väckt många diskussioner och debatter. I denna mening är det väsentligt att fördjupa sig i de olika tillvägagångssätt som finns kring Vetenskapsåret 1882, såväl som de implikationer som detta fenomen kan ha inom olika områden. Därför är det avgörande att ta upp alla aspekter relaterade till Vetenskapsåret 1882 på ett uttömmande och detaljerat sätt, för att förstå dess verkliga omfattning och betydelse.
| Vetenskapsåret 1882 | |
 | |
| 1881 · 1882 · 1883 | |
| Humaniora och kultur | |
|---|---|
| Konst · Litteratur · Musik · Teater | |
| Samhällsvetenskap och samhälle | |
| Krig · Sport | |
| Teknik och vetenskap | |
| Meteorologi · Vetenskap |
Händelser
- Nikola Tesla får idén till det roterande magnetfältet i en växelströmsmotor och uppfinner asynkronmotorn.
- 29 juli - Den tre månader långa Brasilianska antropologiska utställningen invigs i Rio de Janeiro, och hålls i Museu Nacional da Universidade Federal do Rio de Janeiro.
- September - Stora kometen 1882 siktas.[1]
- Okänt datum - Italienske fysikern Luigi Palmieri upptäcker för första gången helium på Jorden, detta genom D3 -spektrallinjerna då han analyserar lava på berget Vesuvius.[2]
- Okänt datum - Ferdinand von Lindemann publicerar sitt påstående att pi (π) är ett transcendent tal.[3][4]
Pristagare
- Clarkemedaljen: James Dwight Dana, amerikansk mineralog och geolog.
- Copleymedaljen: Arthur Cayley, brittisk matematiker.
- Davymedaljen
- Dmitrij Mendelejev, rysk kemist.
- Lothar Meyer, tysk kemist.
- Polhemspriset: Carl Ångström, svensk ingenjör.
- Rumfordmedaljen: William de Wiveleslie Abney, brittisk kemist, astronom och fotograf. [5]
- Wollastonmedaljen: Franz von Hauer, österrikisk geolog.
Födda
- 2 februari : Joseph Wedderburn (död 1948), brittisk matematiker.
- 14 mars - Wacław Sierpiński (död 1969), polsk matematiker.
- 30 september - Hans Geiger (död 1945), tysk fysiker, uppfinnare av Geigerräknaren.
- 5 oktober - Robert Goddard (död 1945), amerikansk raketingenjör.
- 11 december - Max Born (död 1970), tysk matematiker, fysiker och Nobelpristagare 1954.
- 28 december - Arthur Eddington (död 1944), brittisk astrofysiker.
Avlidna
- 11 januari - Theodor Schwann (född 1810), tysk fysiolog.
- 19 april - Charles Darwin (född 1809), brittisk geolog och naturforskare.
- 8 september - Joseph Liouville, (född 1809), fransk matematiker.
- 23 september - Friedrich Woehler (född 1800), tysk kemist.
- 20 november - Henry Draper (född 1837), amerikansk läkare och astronom, pionjär inom rymdfotografi..
Källor
Fotnoter
- ^ Plummer, William Edward (13 april 1889). ”The great comet of September 1882”. The Observatory "12": ss. 140–142. Bibcode: 1889Obs....12..140P.
- ^ Stewart, Alfred Walter (2008). Recent Advances in Physical and Inorganic Chemistry. BiblioBazaar, LLC. sid. 201. ISBN 0-554-80513-8. http://books.google.com/?id=pIqhPFfDMXwC&pg=PA201
- ^ Lindemann, F. (13 april 1882). ”Über die Zahl π”. Mathematische Annalen "20": ss. 213–225. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.today/20120525195313/http://www.springerlink.com/content/n109018v5r748073/?p=0e89fa387fd94fd5a05e8abf026400d6&pi=3. Läst 10 april 2011.
- ^ Crilly, Tony (2007). 50 Mathematical Ideas you really need to know. London: Quercus. sid. 21. ISBN 978-1-84724-008-8
- ^ ”Geological Society”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110605102217/http://www.geolsoc.org.uk/gsl/society/history/page750.html. Läst 13 april 2011.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Vetenskapsåret 1882.
