I den här artikeln kommer ämnet Vesilahti att behandlas ur olika perspektiv, och analysera dess betydelse, inverkan och relevans i dagens samhälle. Olika aspekter relaterade till Vesilahti kommer att utforskas, liksom dess implikationer på social, kulturell, ekonomisk och politisk nivå. Genomgående i artikeln kommer olika åsikter och synpunkter att presenteras, i syfte att erbjuda en heltäckande och berikande vision om Vesilahti. Dessutom kommer möjliga lösningar och initiativ att undersökas för att möta de utmaningar som Vesilahti utgör, för att uppmuntra till dialog och reflektion kring detta ämne.
Vesilahti (föråldrat svenskt namn: Vesilax)[3] är en kommun i landskapetBirkaland i Finland. Vesilahti har &&&&&&&&&&&04444.&&&&&04 444 invånare och har en yta på &&&&&&&&&&&&0353.940000353,94 km². Vesilahti är enspråkigt finskt. I december 2012 var andelen svensktalande i Vesilahti 0,3 %. Under finska inbördeskriget utkämpades här hårda strider, se Striden vid Vesilax.
Historia
Vesilahti kommun grundades 1869,[4] men befolkning har funnits i tusentals år. Det kan bevisas genom massvis av stenåldertida fynd. Vesilahti avskildes från Birkala som en egen kyrksocken under början av 1300-talet och nämns första gången 1346. Från Vesilahti kyrksocken avskildes i början av 1400-talet Lempäälä kyrksocken, som nämns första gången 1455.[5] Man kan bekanta sig med kommunens långa och rika historia genom att besöka sevärdheterna runt Klaus Kurjen-tie (Klaus Kurck-vägen), som består av tiotal sevärheter runtom i Vesilahti.
I Vesilahti i Narva by ligger Laukko gård som har en lång och betydande roll i landskapets historia. Laukko gård har ägts av bland annat Klaus Kurck, en central gestalt i folksagor gällande Vesilahti.
Politik
Mandatfördelning i Vesilahti kommun, valen 1976–2021
I Vesilahti finns fyra lågstadier (Kyrkobyns, Narvas, Onkemäkis och Ylämäkis skolor) och ett högstadium i Kyrkobyn. Vesilahtis huvudbibliotek ligger i Kyrkobyn. Därtill ligger Narvas bibliotek i Narva.
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Vesilahti kommun 1975–2020[6]
År
Folkmängd
1975
3 120
1980
3 081
1985
3 006
1990
3 097
1995
3 235
2000
3 421
2005
3 831
2010
4 345
2015
4 489
2020
4 367
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.
^Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 85, Åbo domkyrkas svartbok, Helsingfors 1890, nr 115, Finlands medeltidsurkunder IV, Helsingfors 1924, nr 2981