Vatroslav Jagić

I dagens värld är Vatroslav Jagić ett ämne som har fått stor aktualitet och genererat omfattande diskussioner inom olika områden. Dess inverkan har märkts i samhället, ekonomin, politiken och i hur människor förhåller sig till varandra. Sedan dess uppkomst har Vatroslav Jagić väckt ett växande intresse och genererat blandade åsikter. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Vatroslav Jagić och analysera dess inflytande på olika aspekter av vardagen. Dessutom kommer vi att undersöka hur Vatroslav Jagić har utvecklats över tiden och hur det formar samhällets nutid och framtid.

Vatroslav Jagić
Född6 juli 1838
Varaždin, Kroatien
Död5 augusti 1923 (85 år)
Wien
BegravdVaraždins stadskyrkogård
kartor
Medborgare iKejsardömet Österrike, Kroatien, Österrike och Kejsardömet Ryssland
Utbildad vidWiens universitet
SysselsättningSpråkvetare, klassisk filolog, filolog, universitetslärare, pedagog, författare, slavist
Befattning
Ledamot av herrehuset (1891–)
ArbetsgivareWiens universitet
Universitetet i Odessa
Humboldt-Universität zu Berlin
Kejserliga Sankt Petersburg universitetet
BarnNikolaus von Jagić (f. 1875)
Utmärkelser
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1908)
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Redigera Wikidata
Vratoslav Jagić (1877)

Vatroslav Jagić, född 6 juli 1838 i Varaždin, död 5 augusti 1923 i Wien, var en kroatisk språkforskare, en av sin tids mest framstående slaviska filologer.

Jagić blev, efter att ha varit lärare vid gymnasiet i Zagreb och professor i jämförande språkforskning vid universitetet i Odessa, 1874 professor i slaviska språk i Berlin och 1880 anställd vid universitetet och vetenskapsakademien i Sankt Petersburg. Under åren 1886-1908 var han som Franc Miklošičs efterträdare professor vid universitetet i Wien, en befattning vilken Miklošič gjort till den ledande inom de slaviska studierna.

Från 1875 utgav Jagić (tillsammans med bland andra August Leskien) "Archiv für slavische Philologie", en tidskrift av största betydelse som centralorgan för den slaviska filologin. Han publicerade en mängd större och mindre, delvis mycket viktiga uppsatser av språkligt och litteraturhistoriskt innehåll dels i nämnda "Archiv", dels i Sydslaviska akademiens "Rad" och "Starine" (i Zagreb), dels i serbiska litteratursällskapets "Glasnik" (i Belgrad), dels i Sankt Petersburg-akademiens "Sbornik" och Wienakademiens "Denkschriften" och "Sitzungsberichte".

Av grundläggande betydelse är hans editioner (med grammatiska, paleografiska och litteraturhistoriska inledningar, delvis med specialordböcker) av äldre litteratur: "Zografosevangeliet" (1879) och "Mariaevangeliet" (1883), båda i kyrillisk omskrift efter glagolitiska manuskript och hörande till den äldsta gruppen av fornkyrkoslaviska urkunder, helgonlegender i fornrysk redaktion ("Sluzj. mineji" för september-november, 1886), fornserbiska och fornkroatiska juridiska och religiösa urkunder, såsom Vinodals, Veglias och Politsas "statut", profeterna på istrisk-kroatiska (1897) och hertig Hervojas mässbok. Viktiga är även hans studier rörande det glagolitiska alfabetets ursprung (ur grekiska minuskler, Tjetyre paleograf. statji, i "Sbornik", XXXIII) och rörande det kyrkslaviska språkets ursprung och etnografiska ställning: Vopros o Kirillĕ i Mefodiĕ (i "Sbornik". XXXVIII) och Zur Entstehungsgeschichte der kirchenslavischen Sprache (Wien 1900). I övrigt utgav han för undervisningens behov en fornkroatisk och en fornslavisk läsebok och en liten samling slaviska folkvisor.

Jagić var ledamot av österrikiska herrehuset och bar titeln kejserligt hovråd.

Källor

Noter

  1. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: jagic-vatroslav, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Hrvatski biografski leksikon, 1983, Hrvatski biografski leksikon-ID: 268.
  3. ^ Proleksis enciklopedija, Proleksis lexikon ämne: 20698.
  4. ^ Aleksandr Jatsimirskij, Ягич, Игнатий Викентьевич, Entsiklopeditjeskij slovar'.
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.
  6. ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118711458, läst: 9 januari 2024.
  7. ^ läs online, parkovi.eu , läst: 18 januari 2023.
  8. ^ Ягич, Игнатий, Small Soviet Encyclopedia.
  9. ^ abART, abART person-ID: 126064, läst: 1 april 2021.