Numera är Utbildningspolitik ett ämne som har fått stor relevans i samhället. Det finns många människor som är intresserade av denna fråga, antingen på grund av dess inverkan på det dagliga livet eller på grund av dess inflytande på ekonomin och kulturen. Utbildningspolitik är ett tema som har funnits genom historien, och allt eftersom tiden går blir dess betydelse allt tydligare. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Utbildningspolitik, dess utveckling över tid och dess inverkan på det moderna samhället.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2023-07) Motivering: Gammal statistik och uppgifter om ministrar. Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Utbildningspolitik är den politik som berör skolväsendet och utbildningen. I Sverige är det främst utbildningsdepartementet, som har hand om utbildningspolitiska frågor.
Det är staten som har det övergripande ansvaret för utbildningens organisation, medan kommunerna bär ansvar för den lokala skolan.
I Sverige minskade andelen privata skolor starkt under större delen av 1900-talet och var internationellt sett mycket liten. Andelen har dock ökat snabbt sedan 1990-talet, genom den rätt till kommunala anslag som tillförsäkrats av Skolverket godkända friskolor. Av landet 1 015 gymnasieskolor läsåret 2009/2010 var 489 stycken fristående skolor, alltså 48%.
Utbildningsminister, och chef för utbildningsdepartementet, är sedan 2022 Mats Persson (L). På utbildningsdepartementet huserar ytterligare en minister, Lotta Edholm (L) med titeln Skolminister. Skolministern har ett särskilt ansvar för landets grundskolor och gymnasieskolor.[1]
|
|