Ursholmen

Nuförtiden är Ursholmen ett ämne av stor betydelse och relevans i dagens värld. Med teknikens framsteg och den hastighet med vilken nyheter sprids, är det viktigt att vara medveten om de senaste nyheterna och trenderna relaterade till Ursholmen. Oavsett om Ursholmen är en person, ett evenemang, ett datum eller ett ämne av allmänt intresse är det avgörande att hålla sig informerad för att kunna fatta välgrundade beslut och hålla sig uppdaterad i en ständigt föränderlig värld. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och perspektiv relaterade till Ursholmen, vilket ger relevant och användbar information för läsaren som är intresserad av detta ämne.

Ursholmen syd
Yttre Ursholmen med fyrtornen från 1891.
Yttre Ursholmen med fyrtornen från 1891.
Yttre Ursholmen med fyrtornen från 1891.
LägeStrömstads kommun[1], Sverige
Svenskt fyrnummer860800
Internationellt fyrnummerC 0304
FyrkaraktärLFl(2) WRG 15s
Koordinater58.83262°N,10.990081°E
Lyshöjd33 meter ö.h.
Tornets höjd13 meter
Byggår1891
Färgvit med svart band
Lysvidd10 nautiska mil
Nuvarande optik3:e ordningens dioptrisk trumlins med katadioptrisk krona
Yttre Ursholmen med de båda fyrtornen varav det södra har kvar sin lanternin och fortfarande är i drift. Berggrunden på holmen består av gnejs med inslag av svart diabas.
Fyrvaktarbostället på Yttre Ursholmen.

Ursholmen är en ö i Kosterarkipelagen i Strömstads kommun, Bohuslän, Västra Götalands län. Ön är en tidigare bemannad fyrplats och Sveriges västligaste bebyggda ö. Den ligger två distansminuter sydväst om Sydkoster och drygt två distansminuter väster om Ramsö och inom Kosterhavets nationalpark.

Öster om Ursholmen, även kallad Yttre Ursholmen, ligger ön Inre Ursholmen. Avståndet mellan öarna är omkring fyrtio meter där sundet är som smalast.

Geologi

Ursholmarnas berggrund består huvudsakligen av gnejs. Gnejsen är genombruten av parallella gångar av svart diabas. De väl synliga diabasgångarna kallas ”Hin Håles (Djävulens) Harvedrag”. Mellan 1890 och 1903 bröts diabas på Inre Ursholmen bland annat för förädling till gravstenar. Tyvärr var järnhalten i diabasen så hög att gravstenarna rostade, varför brytningen upphörde.

Fyrarna

Fyrplatsen på Yttre Ursholmen är en så kallad dubbelfyr med två 13 meter höga torn. Den etablerades år 1891 och ersatte de misslyckade dubbelfyrarna på Nordkoster. När fyrarna uppfördes blev de Sveriges första fyrar med betongtorn.

År 1931 släcktes en av de två fyrarna och dess överdel togs bort. Den kvarvarande fyren automatiserades och elektrifierades 1965. År 2000 togs elkabeln bort och istället installerades solpaneldrift. Samtidigt reducerades också fyrens ljusstyrka väsentligt. År 2008 överlät Sjöfartsverket fyrtornen till Naturvårdsverket, som tidigare ägde den övriga bebyggelsen på ön. Sjöfartsverket betalade även en summa pengar till reparationer, då skicket på de båda tornen var eftersatt.

När fyrpersonalen var som störst fanns det en skola på Ursholmen under en del av året. Bebyggelsen på Ursholmen består av de två fyrtornen, tre bostäder, ett museum (tidigare förrådsbod), fyra ladugårdar samt ved- och fäbodar.

Etymologi

Ursholmarna har uppkallats efter sina, på läsidan, steniga stränder, med klappersvallar med rundade stenar (stenmalar på bohuslänska). Ur eller or är fornvästnordiska för sten.

Referenser

Noter

  1. ^ Bebyggelseregistret, läs online.

Källor

  • Knapp, Ted; Söderlund Miko (2008). Längs kusten i Bohuslän: skrönor och fakta för båtfarare och andra skärgårdsälskare (3., omarb. uppl.). Göteborg: Tre böcker. Libris 11278157. ISBN 9789170296604 
  • Källgård, Anders; Ahlborg Johnny G. R. (2013). Sveriges öar (3., utök. uppl.). Stockholm: Carlsson. Libris 13560679. ISBN 9789173315739 

Vidare läsning

Externa länkar

v • r
Strömstads kommun i Västra Götalands län
DistriktStrömstads kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
Öar