I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Uppsala helgeandshus, utforska dess ursprung, evolution och relevans i dagens samhälle. Från hans första framträdande till hans inverkan på vardagen har Uppsala helgeandshus fångat uppmärksamheten hos miljontals individer runt om i världen. Genom en djupgående och detaljerad analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna som gör det så otroligt intressant och värt att utforska. Från dess möjliga implikationer i framtiden till dess innebörd i nuet har Uppsala helgeandshus lämnat en outplånlig prägel på historien, och det är viktigt att förstå dess betydelse idag. Följ med oss på denna spännande rundtur i Uppsala helgeandshus och upptäck allt som finns att veta om detta oemotståndliga fenomen.
Uppsala helgeandshus var ett helgeandshus i Uppsala beläget på platsen för nuvarande Fyristorg.
År 1292 testamenterade Magnus Johansson (Ängel) ett hus i Uppsala till inrättande av ett härbärge för de fattiga. Nya testamentsgåvor inkom till den planerade inrättningen 1296 och 1298. Under åren 1299–1302 lät Andreas And uppföra ett helgeandshus i tegel på en tomt som dels köpts från Sankt Pers kyrka och dels tillbytt sig mot en tomt som Nils Allesson testamenterat till helgeandshuset. År 1303 invigde ärkebiskopen ett altare i helgeandshuset till jungfru Marias, Sankt Nikolaus och Sankta Katarinas ära. Under 1473 eldhärjades husets kapell i samband med en stadsbrand. Åtminstone 1529, men troligen tidigare, hade helgeandshuset även ett badhus nere vid Fyrisån.
År 1546 drogs helgeandshuset in till staten. Det är oklart när helgeandshuset revs, men åtminstone 1556 fanns det kvar, då Gustav Vasa gav de fattiga i hospitalet spannmålstionde eftersom hospitalet vid denna tid hade för lite pengar att försörja de intagna.
Hospitalskyrkan, som låg på andra sidan Fyrisån, kom däremot att stå kvar länge. Den skadades svårt vid 1702 års stadsbrand, men stod ännu kvar in på 1800-talet. I början av 1800-talet användes den för kasperteaterföreställningar.