Ulrika (1707)

I dagens värld är Ulrika (1707) ett ämne som väcker stort intresse och debatt. I decennier har Ulrika (1707) fångat uppmärksamheten hos experter inom olika områden, såväl som allmänheten. Dess inverkan på samhället, ekonomin och kulturen gör det till ett relevant ämne som är värt att analysera. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Ulrika (1707) och dess inflytande inom olika områden. Från dess ursprung till dess möjliga framtida konsekvenser kommer vi att fördjupa oss i en uttömmande analys av Ulrika (1707), vilket ger en heltäckande bild av ämnet och dess relevans idag.

Galären Ulrika (Lucretia)
Allmänt
Typklass/KonstruktionGalär
FartygsklassÖrlogsfartyg
Historik
ByggnadsvarvGamla varvet, Göteborg
SjösattAugusti 1707
Tekniska data
Längd72 fot
Bredd16 fot
Djupgående4,5 fot
Maskin28 åror[1]
Bestyckning(1716) 2 x 12 punds kanoner
10 x 2 punds nickhakar

Ulrika, från 1713 omdöpt till Lucretia, var en svensk galär inom Svenska flottan som byggdes på Gamla varvet i Göteborg och sjösattes 1707. Hon var bestyckad med tolv kanoner och tjänstgjorde vid Göteborgseskadern. Fartyget deltog i slaget vid Dynekilen nära Strömstad 27 juni 1716 då det erövrades av danskarna.

I maj 1717 deltog fartyget på dansk sida i striderna vid amiral Tordenskjolds anfall mot Nya Varvet i Göteborg. Galären sattes på grund av sin egen besättning vid Käringberget och återerövrades av svenskarna.[2] Sommaren 1719 deltog galären i striderna då samma amiral anföll fästningen Nya Älvsborg, bland annat i slutstriden vid anfallet mot den av danska trupper ockuperade Lilla Aspholmen.[3]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Bergman 1954, s. 232.
  2. ^ Ericson Wolke 1997, s. 199.
  3. ^ Feiff 1988, s. 9.

Tryckta källor