Käringberget

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Käringberget och allt som detta koncept omfattar. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle, genom dess många tolkningar och tillämpningar inom olika områden, kommer vi att fördjupa oss i detta spännande ämne som har fångat uppmärksamheten hos så många människor runt om i världen. Genom detaljerad analys och noggrann forskning kommer vi att upptäcka de olika aspekterna av Käringberget och hur det har utvecklats över tiden. Det spelar ingen roll om du är expert på ämnet eller bara är nyfiken på att lära dig mer om det, den här artikeln kommer att erbjuda dig en komplett och berikande vision av Käringberget. Gör dig redo att fördjupa dig i detta spännande universum!

För andra betydelser, se Käringberget (olika betydelser).
Garnisonens anläggningar på Käringberget.
Älvnabben nedanför Käringberget.

Käringberget är ett område i stadsdelen Älvsborg i Göteborg.

Namnet Käringberget är belagt sedan 1530-talet, genom det förra hemmanet Käringberget och skrevs då Kerlingeborg[1]. Namnutvecklingen har varit; Kiæringhaberik (1565), Kiäringeberget (1573-1679), Kierringeberget (1777), Kärringeberget (1825).[2]

Namnet innehåller käring i betydelsen "sjömärke, röse till ledning för sjöfarande". Signalering från berget omtalas omkring år 1774. "Käringebergs rös" revs cirka 1896 i samband med att staten köpte marken.[3] Den lokala ortstraditionen anger dock denna tolkning av namnet: "När alla karlarna varit ute på sjön och nalkades hemmet, brukade de se käringarna stå uppe på berget och speja efter dem."[2]

År 1887 uppfördes vid Käringberget en cistern, tillverkad vid Lindholmens verkstad, som rymde 12 000 fat petroleum. Cisternen fylldes direkt från de tankfartyg, ägda av Nobelbolagen, som ankom från Sankt Petersburg.[4]

Vid Käringberget finns militärbasen Göteborgs garnison, Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) och Kustbevakningens ledningscentral för Region Väst.

Se även

Referenser

  1. ^ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, Göteborgs Kommuns Namnberedning, Göteborg 1986 ISBN 91-7810-577-3, s. 196
  2. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III : Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola 1932, s. 38
  3. ^ Jonasson, Jan, red (1978). Göteborg. STF-landskapsserie. Nacka: Esselte. sid. 307. ISSN 0347-6081 
  4. ^ Prytz, C. G. (1898). Kronologiska anteckningar rörande Göteborg. (2. tillök. uppl.). Göteborg. sid. 173. Libris 418633 

Externa länkar

v • r
Linje 11, Göteborgs spårväg - Saltholmen - Bergsjön