I dagens värld är det oundvikligt att inte vara nyfiken på Ukulele. Oavsett om vi talar om ett aktuellt ämne, en historisk person eller ett naturfenomen, väcker Ukulele ett stort intresse i samhället. Inflytandet av Ukulele kan observeras inom olika områden, från populärkultur till akademi, inklusive politik och ekonomi. Det är därför det är relevant att grundligt utforska allt som har med Ukulele att göra, att förstå dess betydelse och vilken inverkan det har på våra liv. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Ukulele, utforska dess olika aspekter och dess betydelse i det aktuella sammanhanget.
I denna artikel |
används tonnamnen |
Bess (B♭) och B. |
Se olika skrivsätt. |
Ukulele (lyssna ) är ett litet fyrsträngat stränginstrument med ursprung i Portugal. Den fick stor spridning på Hawaiiöarna under 1800-talet och spred sig vidare till europeisk och amerikansk musik under 1920-talet. Ukulelen finns vanligtvis i fyra storlekar (Sopran, Concert, Tenor och Baryton). Ordet ukulele betyder ungefär "hoppande loppa".[1]
Ukulelen (sopran- och concertukulelen) stäms vanligen (strängarna uppifrån och ned) A, D, F# (fiss), B (H) (ett D6-ackord eller bm7-ackord) eller (i USA) G, C, E, A (ett C6-ackord eller am7-ackord). Barytonukulelen stäms D, G, B, E (som fyra högsta på en gitarr), vilket ger ett G6-ackord eller em7-ackord. Tenorukulelen stäms som sopran- eller barytonukulelen. Den första strängen (A vid D6-stämning) kan stämmas högre än övriga strängar (dvs i samma oktav), eller en oktav ned.
Ukulelens relativt svaga ljudvolym gör att instrumentet har svårt att göra sig hört i orkestersammanhang. Därför utvecklades (runt 1920) banjoversioner av ukulelen. Denna så kallade "banjolele" har ett starkare ljud än den ursprungliga ukulelen, men stäms på samma sätt och har i övrigt ungefär samma ljudkaraktär.
Ukulelen finns med olika utformningar av resonanslådan. Bland annat har den så kallade fluke-ukulelen en resonanslåda som i formen påminner något om en balalajka. Ukulelen förekommer också med elektrisk förstärkning med såväl vanliga ljudupptagande mikrofoner som piezomikrofoner. Ovanligare, men förekommande är, el-ukulele med stålsträngar och magnetmikrofoner.
|