Kokle
Idag går vi in i den fascinerande världen av Kokle, ett ämne som har fångat uppmärksamhet och intresse hos människor runt om i världen. Kokle är ett relevant ämne i dagens samhälle och har genererat en rad diskussioner och debatter inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och perspektiven av Kokle, från dess ursprung till dess inverkan idag. Vi kommer att fördjupa oss i dess relevans i populärkulturen, dess inflytande på politiken och dess implikation i människors dagliga liv. Följ med oss på denna upptäckts- och reflektionsresa om Kokle.
 | |
| Kokle | |
|---|---|
| Typ | Stränginstrument |
| Familj | Cittror |
| Klav | G-klav |
| Förekommer i | Folkmusik |
En kokles (lettiskt uttal: kååkles) är ett lettiskt stränginstrument. Liknar (och sägs ha samma ursprung) som litauiska kankles, ryska gusli, estniska kannel och den finsk-karelska kantelen. Kokles är det enskilt viktigaste instrumentet inom den lettiska folkmusiktraditionen.
Ursprung
Kokles nämns inte i skriftliga källor före 1500-talet. Det sägs enligt en av teorierna att de baltiska folkstammarna utvecklade kokles ur liknande instrument i cittrafamiljen som den östslaviska guslin eller den finsk-karelska kantelen. Enligt lettisk folktro så föreställer strängarna solen.[1]
Konstruktion
Kokles har en trapetsformad ofta ihålig kropp, med ett tunt lock på resonanslådan. Stämskruvar av trä befinner sig på den breda sidan av kokles, medan en liten metallstav på den smala sidan håller strängarna. Förr i tiden hade man strängar av djursenor, men idag så är det oftast metallstängar som används. Traditionellt hade man 6-9 strängar[2] men dess antal ökade senare till 10.
Spelsätt
Vanligtvis spelas kokles sittande (ofta ligger kokles på bordet). Precis som på guslin dämpar vänsterhanden de strängar som inte skall ljuda och högerhanden knäpper på en eller fler strängar för att spela melodin. Kokles stäms oftast i diatonisk skala, med en sträng som har funktionen av bordun d.v.s. en sträng som inte dämpas, och låter därför oavbrutet under spel.
Referenser
Noter
- ^ Simon Broughton (1994). World music: the rough guide. Rough Guides. ISBN 978-1-85828-017-2. http://books.google.com/books?id=cpEYAAAAIAAJ. Läst 14 juni 2012
- ^ Benchmark Books; Marshall Cavendish (1 oktober 2002). Peoples of Europe. Marshall Cavendish. sid. 279–. ISBN 978-0-7614-7378-7. http://books.google.com/books?id=rOM919XWk_sC&pg=PA279. Läst 14 juni 2012
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kokle.
| ||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||