I den här artikeln ska vi utforska Tämta kyrka, ett ämne som har väckt både intresse och debatt de senaste åren. Tämta kyrka har varit föremål för studier och forskning inom olika discipliner, och dess inverkan på samhälle och kultur är obestridlig. Genom historien har Tämta kyrka spelat en avgörande roll i mänsklighetens utveckling, och dess inflytande fortsätter att vara relevant idag. I denna mening är det väsentligt att kritiskt och objektivt analysera fenomenet Tämta kyrka, dess implikationer och dess möjliga återverkningar i vår samtida värld.
Tämta kyrka | |
Kyrka | |
Land | ![]() |
---|---|
Län | Västra Götalands län |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Skara stift |
Församling | Fristads församling |
Koordinater | 57°54′13.8″N 12°54′24.75″Ö / 57.903833°N 12.9068750°Ö |
Stil | empir och nygotik |
Invigd | 1865 |
Bebyggelse‐ registret |
21300000002395 |
Kyrkan på teckning 1892.
|
Tämta kyrka är en kyrkobyggnad i norra delen av Borås kommun. Den tillhör sedan 2010 Fristads församling (tidigare Tämta församling) i Skara stift.
Statsmakten bestämde 1830 att Tämta och Vänga socken inte längre fick underhålla sina medeltidskyrkor utan de skulle bygga en gemensam. I Tämta var man emot detta och lyckades få tillstånd att bygga en egen kyrka. Byggnaden ritades av arkitekten Thor Medelplan [1] i en stil som är en blandning av empir och nygotik och den färdigställdes 1865 på en ny plats. Därmed kunde medeltidskyrkan rivas. Den formella invigningen kom att dröja till oktober 1875.
Kyrkan är byggd i sten med ett torn och med ett smalare tresidigt kor. Två vapenhus flankerar tornet. Kyrkorummet har tredingstak och slutna bänkar. De tre korfönstren murades igen vid restaureringen 1949 och Einar Forseth utförde målningar med motiv från Golgata i nischerna. Man målade om invändigt och reducerade antalet sittplatser. Sakristian flyttades från sin plats bakom altaret till vapenhuset.