Tuxtlavaktelduva

I dagens artikel ska vi analysera betydelsen av Tuxtlavaktelduva i vårt nuvarande samhälle. Tuxtlavaktelduva är en fråga som har fått aktualitet de senaste åren och som berör människor i alla åldrar och sammanhang. Idag är det viktigt att förstå hur Tuxtlavaktelduva påverkar våra liv och världen omkring oss. Genom den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och studier som hjälper oss att bättre förstå betydelsen av Tuxtlavaktelduva idag. Från dess hälsokonsekvenser till dess påverkan på ekonomin spelar Tuxtlavaktelduva en grundläggande roll i vårt samhälle och förtjänar att analyseras i detalj.

Tuxtlavaktelduva
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningDuvfåglar
Columbiformes
FamiljDuvor
Columbidae
SläkteZentrygon
ArtTuxtlavaktelduva
Z. carrikeri
Vetenskapligt namn
§ Zentrygon carrikeri
AuktorWetmore, 1941
Utbredning
Synonymer
  • Geotrygon carrikeri
  • Veracruzvaktelduva

Tuxtlavaktelduva[2] (Zentrygon carrikeri) är en starkt utrotningshotad fågel i familjen duvor som är endemisk för Mexiko.[3]

Utseende och läten

Tuxtlavaktelduvan är en 30 cm lång och rundlagd, marklevande duva. Den är ljust askgrå på huvud och bröst, med vit panna och svarta strupeside- och tygelstreck. Flankerna är bruna och buken vit. På ryggen syns purpurfärgad mantel som övergår i brunt på resten av ovansidan. Benen är röda. Lätet beskrivs som ett trestavigt "hu w-wohw" som upprepas var tredje sekund.[1]

Utbredning och systematik

Fågeln återfinns i sydöstra Mexiko (Sierra de Tuxtla i sydöstra Veracruz).[3] Tidigare placerades den i släktet Geotrygon men genetiska studier[4] visar att den står närmare exempelvis Zenaida.

Arten förekommer endast i bergsområdet Sierra de los Tuxtlas i sydöstra Mexiko.

Status och hot

Rostmaskpapegojan har ett mycket begränsat utbredningsområde och en mycket liten världspopulation bestående av uppskattningsvis endast 250–1000 vuxna individer. Den tros också minska i antal till följd av avskogning. Fågeln är därför upptagen på internationella naturvårdsunionen IUCN:s röda lista över hotade arter, kategoriserad som starkt hotad (EN).[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Melbourne Armstrong Carriker, Jr. (1879–1965), amerikansk ornitolog och entomolog som samlade in typexemplaret.[5]

Noter

  1. ^ Birdlife International 2013 Zentrygon carrikeri Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 april 2015.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ Banks, R.C., J.D. Weckstein, J.V. Remsen, Jr., and K.P. Johnson (2013), Classification of a clade of New World doves (Columbidae: Zenaidini), Zootaxa 3669, 184-188.
  5. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar