I dagens artikel ska vi analysera betydelsen av Tuxtlavaktelduva i vårt nuvarande samhälle. Tuxtlavaktelduva är en fråga som har fått aktualitet de senaste åren och som berör människor i alla åldrar och sammanhang. Idag är det viktigt att förstå hur Tuxtlavaktelduva påverkar våra liv och världen omkring oss. Genom den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och studier som hjälper oss att bättre förstå betydelsen av Tuxtlavaktelduva idag. Från dess hälsokonsekvenser till dess påverkan på ekonomin spelar Tuxtlavaktelduva en grundläggande roll i vårt samhälle och förtjänar att analyseras i detalj.
Tuxtlavaktelduva Status i världen: Starkt hotad[1] | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Duvfåglar Columbiformes |
Familj | Duvor Columbidae |
Släkte | Zentrygon |
Art | Tuxtlavaktelduva Z. carrikeri |
Vetenskapligt namn | |
§ Zentrygon carrikeri | |
Auktor | Wetmore, 1941 |
Utbredning | |
![]() | |
Synonymer | |
|
Tuxtlavaktelduva[2] (Zentrygon carrikeri) är en starkt utrotningshotad fågel i familjen duvor som är endemisk för Mexiko.[3]
Tuxtlavaktelduvan är en 30 cm lång och rundlagd, marklevande duva. Den är ljust askgrå på huvud och bröst, med vit panna och svarta strupeside- och tygelstreck. Flankerna är bruna och buken vit. På ryggen syns purpurfärgad mantel som övergår i brunt på resten av ovansidan. Benen är röda. Lätet beskrivs som ett trestavigt "hu w-wohw" som upprepas var tredje sekund.[1]
Fågeln återfinns i sydöstra Mexiko (Sierra de Tuxtla i sydöstra Veracruz).[3] Tidigare placerades den i släktet Geotrygon men genetiska studier[4] visar att den står närmare exempelvis Zenaida.
Rostmaskpapegojan har ett mycket begränsat utbredningsområde och en mycket liten världspopulation bestående av uppskattningsvis endast 250–1000 vuxna individer. Den tros också minska i antal till följd av avskogning. Fågeln är därför upptagen på internationella naturvårdsunionen IUCN:s röda lista över hotade arter, kategoriserad som starkt hotad (EN).[1]
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Melbourne Armstrong Carriker, Jr. (1879–1965), amerikansk ornitolog och entomolog som samlade in typexemplaret.[5]
|