Turengi

I den här artikeln kommer vi att utforska allt relaterat till Turengi. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Turengi varit ett ämne av intresse för många. Genom historien har Turengi spelat en viktig roll inom olika områden, från kultur till vetenskap. Genom att veta mer om Turengi kan vi bättre förstå dess påverkan på vår miljö och hur den har utvecklats över tiden. Dessutom kommer vi att analysera dess relevans idag och hur det fortsätter att vara ett ämne för debatt och diskussion inom olika områden. Läs vidare för att ta reda på allt du behöver veta om Turengi.

Turengi
Turenki (finska)
Tätort
Centralort
Turengi järnvägsstation.
Turengi järnvägsstation.
Land Finland Finland
Landskap Egentliga Tavastland
Kommun Janakkala
Koordinater 60°55′20″N 24°38′50″Ö / 60.92222°N 24.64722°Ö / 60.92222; 24.64722
Area 13,72 km²
Folkmängd 7 638 (31 december 2014[1])
Befolkningstäthet 557 invånare/km²
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EEST (UTC+3)
Tätortskod 0376
Geonames 633700
Turengis läge i Egentliga Tavastland
Turengis läge i Egentliga Tavastland
Turengis läge i Egentliga Tavastland

Turengi eller Turenki (finska: Turenki) är ett stationssamhälle vid järnvägen mellan Helsingfors och Tammerfors med cirka 7 700 invånare. Turengi är huvudort i Janakkala kommun i Egentliga Tavastland. Orten har vuxit upp kring ett sockerbruk. Här finns också en glassfabrik, en fabrik för ultrapastöriserade mjölkprodukter och slalomcentret Kalpalinna.

Namnet

Tätorten heter officiellt Turenki på både svenska och finska.[1]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Turengi 1960–2014[2][3][4][5][6][7][8][9][10][11][12][13][14][1]
År Folkmängd Landareal (km²)
1960
  
 2 599 5,15
1970
  
 4 248 7,90
1980
  
 6 026 10,8
1990
  
 6 818 12,68
1995
  
 7 041 13,17
2000
  
 7 171 13,74
2005
  
 7 501 13,8
2010
  
 7 725 13,76
2011
  
 7 787 14,02
2012
  
 7 804 13,72
2013
  
 7 735 13,72
2014
  
 7 638 13,72

Källor

  1. ^ ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2014”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 15 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190715133003/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_027_201400_sv.px. Läst 24 februari 2016. 
  2. ^ (PDF) Folkräkningen 1970 Del IV, Tätorter 1960-1970. Helsingfors: Statistikcentralen. 1976. sid. 46. Arkiverad från originalet den 23 januari 2015. https://www.webcitation.org/6VngBMhuY?url=http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/96453/xvael_c_197000_1976_dig_4.pdf?sequence=1. Läst 23 januari 2015 
  3. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del XIII, Tätorter. Helsingfors: Statistikcentralen. 1983. sid. 50. Arkiverad från originalet den 23 januari 2015. https://www.webcitation.org/6VniuB19x?url=http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/102429/xvael_c_198000_1983_dig_13.pdf?sequence=1. Läst 23 januari 2015 
  4. ^ Tätorters areal 1990 - Statistikcentralen
  5. ^ Tätorters befolkning efter kommun 1990 - Statistikcentralen
  6. ^ Tätorters areal 1995 - Statistikcentralen
  7. ^ Tätorters befolkning efter kommun 1995 - Statistikcentralen
  8. ^ Tätorters areal 2000 - Statistikcentralen
  9. ^ Tätorters befolkning och areal 2005 - Statistikcentralen
  10. ^ Tätorters befolkning 2005 och 2010 - Statistikcentralen
  11. ^ Tätorters areal 2010 - Statistikcentralen
  12. ^ ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2011”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180209182451/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_027_201100_sv.px. Läst 24 februari 2016. 
  13. ^ ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180209182516/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_027_201200_sv.px. Läst 24 februari 2016. 
  14. ^ ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2013”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 15 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190715133000/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_027_201300_sv.px. Läst 24 februari 2016.