Den här artikeln kommer att ta upp frågan om Truppslag, som har fått relevans på senare tid på grund av dess påverkan på samhället. Olika aspekter relaterade till Truppslag kommer att utforskas, från dess ursprung till dess inflytande inom olika områden, inklusive dess implikationer i människors dagliga liv. De olika perspektiven som finns kring Truppslag kommer att analyseras, liksom de möjliga utmaningar och möjligheter det representerar. Den här artikeln syftar till att fördjupa kunskapen om Truppslag och generera reflektion över dess betydelse i det aktuella sammanhanget.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
I sin nuvarande användning innebär ordet truppslag åtskillnad mellan olika typer av förband inom en försvarsgren (även kallade vapenslag).
Vissa typer av stödenheter kan vara försvarsgrensspecifika eller gemensamma, exempelvis auditör, läkare, själavårdspersonal etc.
Svenska armén är indelad i följande truppslag (bokstäver inom parentes används i förbandbeteckningarna inom respektive truppslag): infanteriet (I), kavalleriet (K), pansartrupperna (P), artilleriet (A), luftvärnet (Lv), ingenjörtrupperna (Ing), signaltrupperna (S) och trängtrupperna (T). Så är till exempel "Lv 6" förbandsbeteckningen för Luftvärnsregementet.
Arméflyget (AF) upphörde som truppslag då Arméns flygresurser 1998 överfördes till den nybildade Helikopterflottiljen.
Under den äldre Vasatiden fanns egentligen endast två truppslag, fotfolket och rytteriet. Artilleriet betraktades mer som ett skrå. Fotfolkets truppförband kallades "fänika" och rytteriets förband "fana". De utgjorde både den administrativa och taktiska enheten. Motsvarande tyska förband vid Gustav Vasas värvade krigsfolk var deras förebild.