Trishagion

I dagens värld har Trishagion blivit ett ämne av yttersta vikt och relevans inom olika områden av livet. Både på det personliga och professionella planet har Trishagion skapat stort genomslag och väckt stort intresse hos allmänheten. Det finns många studier, forskning och debatter kring Trishagion, som visar dess betydelse och behovet av att förstå det på djupet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Trishagion, och analysera dess inflytande på det nuvarande samhället och dess möjliga utveckling i framtiden. Dessutom kommer vi att reflektera över möjliga implikationer och konsekvenser av Trishagion i våra dagliga liv, såväl som i utvecklingen av olika branscher och sektorer.

Trishagion (grekiska ’trefalt helig’) är en liturgisk hymn på grekiska, känd sedan 400-talet. Den användes i bysantinska och gallikanska gudstjänster, och förekommer frekvent i den ortodoxa huvudgudstjänsten.

I västlig kristendom ingår trishagion bland annat i långfredagens improperier i Romersk-katolska kyrkans liturgi. I Svenska kyrkan ingår den både i långfredagsgudstjänsten och som en möjlig variant i kyrkans liturgi för mässa och gudstjänst.

Bönens form

Klassiska språk

Inom östlig kristendom ber man Trishagion på grekiska:

Ἅγιος ὁ Θεός, Ἅγιος ἰσχυρός, Ἅγιος ἀθάνατος, ἐλέησον ἡμᾶς. Hágios ho Theós, Hágios iskhūrós, Hágios āthánatos, eléēson hēmâs.

I västlig kristendom har en översättning till latin använts:

Sanctus Deus, Sanctus Fortis, Sanctus Immortalis, miserere nobis.

Moderna språk

Översatt till svenska lyder Trishagionbönen:

Helige Gud, helige starke, helige odödlige, förbarma Dig över oss.

I Svenska kyrkans kyrkohandbok har detta utvecklats för att fungera liturgiskt. Trishagion återges där som ett Kristusrop, som besvaras med kyrie. Det används i högmässans eller gudstjänstens samlings- eller inledningsmoment:

Präst/Ledare:

Helige Herre Gud,
helige starke Gud,
helige barmhärtige Frälsare,
Du evige Gud,
Förbarma Dig över oss.

Församlingen:

Herre, förbarma dig över oss.
Kristus, förbarma dig över oss.
Herre, förbarma dig över oss.

Referenser

  1. ^ Henry, H. (1907). ”Agios O Theos”. Catholic Encyclopedia, Robert Appleton Company, New York, USA (www.newadvent.org). https://www.newadvent.org/cathen/01211b.htm. Läst 3 januari 2024. 
  2. ^ (pdf) Kyrkohandbok för Svenska kyrkan. "Del I" (1 utgåvan, 7:e tryckningen). Svenska kyrkan. 2018. sid. 50. ISBN 978-91-526-3639-8. https://www.svenskakyrkan.se/filer/1374643/Kyrkohandboken%20del%201%202022%20utan%20noter.pdf. Läst 3 januari 2024