I den här artikeln kommer vi att utforska i detalj Trälhavet och dess inverkan på olika aspekter av vårt dagliga liv. Från dess ursprung till dess utveckling har Trälhavet spelat en grundläggande roll i hur vi interagerar med världen omkring oss. Genom åren har Trälhavet genererat oändliga debatter och diskussioner, och blivit ett ämne av intresse för akademiker, yrkesverksamma och allmänheten. Genom denna analys kommer vi att söka belysa de olika aspekterna av Trälhavet och dess inflytande på vårt nuvarande samhälle.
![]() Trälhafvet 1901. | |
Läge | Stockholms skärgård |
---|---|
Yta | 20,6 km² |
Medeldjup | 18 meter |
Maxdjup | 62 meter |
Volym | 360 miljoner m³ |
SjöID | 592605-182310 |
Trälhavet är en fjärd i Stockholms inre skärgård norr om Resarö, söder om Åkersberga och väster om Saxarfjärden. Farlederna in till Stockholm går från Saxarfjärdarna över Trälhavet genom antingen Kodjupet eller Oxdjupet.
I Trälhavet förenar sig Furusundsleden och Sandhamnsleden vilka är de stora farlederna för större tonnage från Östersjön till Stockholms hamn. Där utöver mynnar Lerviksleden, en alternativ sträckning av Furusundsleden, ut i Trälhavet. Från den nordvästra delen av Tunaviken vid Åkersberga går Åkers kanal – Långhundraleden norrut. På nordsidan av fjärdens mitt leder Rödbosund in till Säterfjärden.
Namnet Trälhavet, Trælahaff, finns belagt redan från 1400-talet och bestod kanske även av ordet träl i betydelsen "slav", jämför öknamnet Grodhavet om Mälaren.
”Trälhavet” användes även förr som skämtsam benämning på kontorslandskap, framförallt dags- och kvällstidningsredaktioner.