Träkol

Idag är Träkol ett ämne av stor relevans och intresse för en bred publik. Med tiden har Träkol fått betydande betydelse inom olika samhällsområden, från politik och ekonomi till kultur och vardagsliv. Dess inverkan har märkts både lokalt och internationellt, vilket genererar pågående debatter, kontroverser och utredningar. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Träkol och analysera dess inflytande i olika sammanhang. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Träkol visat sig vara ett ämne av stor relevans och lovar att fortsätta vara föremål för diskussion och analys i framtiden.

Brinnande träkol
Japansk binchōtan (vit träkol)
Träkol under mikroskop.

Träkol är ett brunt eller svart material som framställs genom upphettning av trä i en syrefattig miljö, en process känd som pyrolys (torrdestillation). Som biprodukter bildas tjära, metanol och ättiksyra. Träkol består till största delen av grundämnet kol och kan användas som bränsle. Tidigare användningsområde för träkol har varit tackjärn, krut och gengas. På senare tid har dess användning som grillkol blivit vanlig. Industriellt har dock stenkolet till stor del ersatt träkolet. Tjära och ättiksyra bildas främst inom temperaturintervallet 250-300 oC. Reaktionen är exoterm inom detta temperaturintervall. Vid kolning bildas typiskt: 28-40% träkol, 11-13% gaser (koldioxid, koloxid, metan, eten), 2-4% ättiksyra, 4-18% tjära, 26-40% vatten.

Kolningsprodukter i viktsprocent vid kolning vid 400oC
Träslag Träkol Ättiksyra Tjära Gaser
Bok 34 8 14 16
Ek 36 6 14 15
Gran 34 4 16 15
Tall 33 4 19 15

Framställning

Framställning börjar med att veden lufttorkas. I bästa fall till en vattenhalt av 15%. Därefter sker kolningen i kolmila eller i kolugn. Kolning i kolmila tar vanligtvis 3 veckor. Kolning i ugn går betydligt snabbare vanligtvis 5–48 timmar och ger en produkt med mer likartad sammansättning, eftersom temperaturen i en kolmila kan variera från 250–750 °C i olika delar av milan. För framställning av träkol till krut användes ugn och vanligen något av träslagen lind, vide, poppel, al eller brakved. 250–280 °C för brunt träkol och 340–430 °C för svart träkol.

Under andra världskriget upplevde träkolsframställningen i Sverige ett stort uppsving eftersom gasen från träkolseldade gengasaggregat i många fall fick ersätta konventionella drivmedel i motorfordon.

Träkol används även som teckningskol. Utbyte av träkol i viktsprocent av torr ved: Gran 30%, Tall 27%, Björk 24%. Träkolets självantändningstemperatur varierar med kolningstemperaturen och är lägst (180 °C) vid en slutkolningstemperatur av 420 °C.

Tabell 1. Träkolets kemiska sammansättning vid kolning i ugn.
kolningstemperatur oC kol % väte % kolutbyte %
200 52,3 6,3 91,8
250 70,6 5,2 24,2
300 73,2 4,9 51,4
400 77,7 4,5 40,6
500 89,2 3,1 31,0
600 92,2 2,6 29,1
700 92,8 2,4 27,8
800 95,7 1,0 26,7

Träkol från kolmila, typisk sammansättning: kol 91,9%, väte 2,3% syre, 2,8% aska 3%.

Referenser

  1. ^ Teknisk Tidskrift, 25 April, 1908, sid 48.
  2. ^ Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry, Fifth Edition
  3. ^ De tekniska vetenskaperna, del 2, 1930
  4. ^ encyklopedi över råvaror och material, 1957
  5. ^ Teknisk Tidskrift, 27 november, 1909, sid 150-151.

Se även

Externa länkar