Tackjärn
I världen av Tackjärn kan vi hitta en mängd olika element som gör att vi kan utforska och fördjupa deras betydelse. Från dess ursprung till nutid har Tackjärn spelat en grundläggande roll i människors liv, vilket har påverkat flera aspekter avsevärt. Genom historien har Tackjärn varit föremål för studier, debatt och kontroverser, vilket har bidragit till att berika kunskapen om detta ämne. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Tackjärn för att förstå dess betydelse, utveckling och relevans i dagens samhälle.
Tackjärn eller råjärn är järn med en kolhalt på över 4 %, framställt i masugn eller annan smältugn ur malm och traditionellt gjutet till tackor. Tackjärnet kan ha varierande grad av kol i sig, därför varierar också smältpunkten. Tackjärn med kol löst i sig (så kallat vitt tackjärn) kan användas som råvara till framställning av gjutjärn, men i allmänhet är tackjärn råvara för vidare förädling innan metallen används.
I modern stålframställning förekommer detta material enbart som en mellanprodukt i flytande form med runt 4,5 % kolhalt, då under beteckningen råjärn. Beteckningen tackjärn används idag enbart för gjutet råjärn, vilket normalt inte sker i modern stålframställning, där råjärnet får sin kolhalt justerad och vidareförädlas till råstål utan att tillåtas stelna.
Den process, varvid kol- och föroreningshalten i tackjärnet sänktes under 2 % för att kunna bli smidbart, kallas färskning. På 1800-talet och tidigare skedde färskningen ofta vid en stångjärnshammare, varvid produkten kallades stångjärn.
Se även
Källor
- ^ Jernkontorets utbildningspaket - del 1: Historia, grundläggande metallurgi Arkiverad 21 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. (2000), s. 2
- ^ Ekomuseum Bergslagen Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
