Numera är Tore Westlund ett ämne som har fått stor relevans inom _var2-området. Sedan starten har Tore Westlund fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet och genererat omfattande debatt om dess konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna av Tore Westlund, analysera dess inverkan på _var3 och dess relevans i dagens samhälle. Dessutom kommer vi att undersöka möjliga lösningar och alternativ för att möta de utmaningar som Tore Westlund utgör. Genom ett övergripande tillvägagångssätt kommer vi att försöka förstå komplexiteten i denna fråga och dess inflytande på olika områden.
Tore Oskar Westlund, född den 10 december 1910 i Västerås, död den 22 januari 1995 i Enskede, var en svensk musiker. Han spelade instrumenten klarinett och saxofon.
Som fjortonåring kom Westlund in på Musikaliska Akademien, där han sedan fortsatte i tolv terminer. Samtidigt med studierna spelade han i flera Stockholmsorkestrar, bland annat en säsong med Helge Lindberg på Vasan. 1931-32 spelade han basklarinett i Konsertföreningen men slutade där när han fick ett välbetalt jobb med Georg Enders på Berns Salonger. Där stannade han sedan till 1936 när han fick engagemang hos Håkan von Eichwald som då tog över jobbet på Berns och som året därpå spelade på Fenix-Kronprinsen.
Klarinetten var Westlunds huvudinstrumentet men han spelade även altsaxofon i de dansorkestrar där han medverkade. När Thore Ehrling 1938 startade sin orkester blev Westlund engagerad för att som första sax leda orkesterns saxsektion. Hos Ehrling uppmärksammades också mer än tidigare hans kvaliteter som klarinettsolist; hans utvecklade sinne för rytmik och harmonik gjorde att han hade lätt för att improvisera. Jazz var dock långt ifrån hans enda musikaliska intresse, 1941 övergick han till Sune Waldimirs orkester inom Radiotjänst, och där stannade han kvar även sedan den omvandlats till Radiosymfonikerna på 1960-talet.
Tore Westlund ligger begravd på Skogskyrkogården.