I dagens värld är Tore Sjöstrand ett ämne som har fått stor relevans och fångat ett stort antal människors uppmärksamhet i olika sammanhang och situationer. Vikten av Tore Sjöstrand har blivit uppenbar inom olika områden, från vetenskap till politik, kultur och samhället i stort. Det är ett ämne som har väckt debatt och ständiga samtal, genererat motstridiga åsikter och främjat reflektion över dess inverkan och innebörd. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna av Tore Sjöstrand, utforska dess olika aspekter och dess relevans i den nuvarande eran.
Tore Sjöstrand | ||
![]() Tore Sjöstrand. | ||
Friidrott, herrar | ||
![]() | ||
---|---|---|
Guld | London 1948 | 3000 meter hinder |
EM utomhus | ||
Brons | Oslo 1946 | 3000 meter hinder |
Svenska mästerskap | ||
Silver | 1943 | 3000 meter hinder |
Silver | 1944 | 3000 meter hinder |
Silver | 1945 | 3000 meter hinder |
Silver | 1946 | 3000 meter hinder |
Guld | 1947 | 3000 meter hinder |
Guld | 1948 | 3000 meter hinder |
Silver | 1950 | 3000 meter hinder |
Brons | 1945 | Terränglöpning 4 km |
Guld | 1945 | Terränglöpning 4 km lagtävling |
Tore Ingemar Sjöstrand, eller Thore[1][2], född 31 juli 1921 Danmarks församling Uppsala, död 26 januari 2011, Växjö, var en svensk friidrottare (löpning) som var bosatt i Växjö.
Sjöstrand tog bronsmedalj i hinder vid EM i Oslo 1946. Vid de Olympiska sommarspelen 1948 i London vann han 3000 meter hinderlöpning på tiden 9.04,6 före landsmännen Erik Elmsäter och Göte Hagström. Han vann två SM-guld på sträckan, åren 1947 och 1948. Han utsågs 1948 till Stor Grabb nummer 128 i friidrott.