Tjuvkil
I dagens värld är Tjuvkil ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Från dess inverkan på samhället till dess implikationer på den globala ekonomin har Tjuvkil varit föremål för debatt och kontroverser. Med tekniska framsteg och förändringar i samhällen har Tjuvkil tagit en ledande roll i människors dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Tjuvkil, analysera dess inflytande på olika aspekter av samhället och undersöka möjliga konsekvenser för framtiden.
| Tjuvkil | |
| Tätort | |
 Väster om Tjuvkil
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Bohuslän |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Kungälvs kommun |
| Distrikt | Lycke distrikt, Hålta distrikt |
| Koordinater | 57°53′48″N 11°44′32″Ö / 57.89667°N 11.74222°Ö |
| Area | 306 hektar (2023)[1] |
| Folkmängd | 1 372 (2023)[1] |
| Befolkningstäthet | 4,5 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Lycke |
| Tätortskod | T4604[2] |
| Småortskod | S4801 (–1995) |
| Beb.områdeskod | 1482SB166 (1990–1995)[3] 1482TB115 (1995–)[3] |
| Geonames | 2668591 |
  Ortens läge i Västra Götalands län.
| |
| Wikimedia Commons: Tjuvkil | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Tjuvkil är en tätort i Kungälvs kommun i Västra Götalands län.
Tjuvkil ligger utmed väg 168 cirka 16 kilometer väster om Kungälv i Lycke socken. Vid Tjuvkils huvud finns det en hamn för fritidsbåtar och en aktiv kappseglingsklubb.
Här ligger fornborgen Tjuvkils huvud.
Tjuvkil ligger längs med kusten och har ett antal badplatser. Tidigare var Tjuvkil till största delen ett sommarhusområde men har nu blivit ett tätortsområde fullt med heltidsbostäder. Tjuvkil är sista fastlandet innan de grupper öar som leder till Marstrand. Tjuvkil har en aktiv fritidsförening som håller årligen Midsommarfirande och strandrengöring.
Namnet
Namnet har inget med stöld eller pirater att göra, utan är en utveckling från norskans tioffakyl (1354) som förmodas betyda "tvåviken" eller dubbelviken (jämför tjog, tjugo på svenska med tyve på norska). Orten har alltså sitt namn efter sina två nästan identiska vikar som fanns från och med sen järnålder.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Tjuvkil 1990–2020[4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1990 | 355 | 95# | ||
| 1995 | 377 | 84 | ||
| 2000 | 428 | 86 | ||
| 2005 | 480 | 87 | ||
| 2010 | 501 | 89 | ||
| 2015 | 1 013 | 329 | ||
| 2020 | 1 293 | 337 | ||
Bilder
-
Tjuvkils huvud. -
Utters Café och rökeri i Tjuvkil.
Noter
- ^ Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.
- ^ Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, SCB, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online.
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
Se även
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Tjuvkil.
