Frågan om Titicacadopping är en högst aktuell fråga idag, eftersom den berör ett brett spektrum av människor i olika sammanhang. Genom historien har Titicacadopping varit föremål för debatt och kontroverser, och dess inverkan sträcker sig till flera områden i samhället. Det är därför det är viktigt att i detalj analysera de olika aspekterna av Titicacadopping, från dess ursprung till dess nuvarande situation, för att fullt ut förstå dess implikationer och hitta möjliga lösningar. I den här artikeln kommer vi att ta upp olika aspekter relaterade till Titicacadopping, och erbjuda en heltäckande och uttömmande syn på detta ämne som är så relevant idag.
Titicacadopping Status i världen: Starkt hotad[1] | |
| |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Doppingfåglar Podicipediformes |
Familj | Doppingar Podicipedidae |
Släkte | Rollandia |
Art | Titicacadopping R. microptera |
Vetenskapligt namn | |
§ Rollandia microptera | |
Auktor | (Gould, 1868) |
Utbredning | |
![]() | |
Synonymer | |
|
Titicacadopping[2] (Rollandia microptera) är en starkt utrotningshotad flygoförmögen fågel i familjen doppingar.[3] Den förekommer enbart i en enda sjö i Sydamerika.
Titicacadoppingen är en distinkt fågel med brunsvart ovansida och vitt på hake, strupe och framhals. Den är rödbrun på nacke och bröst. Näbben är gul. Utanför häckningstid är den blekare i färgerna och saknar tofs. Ungfåglar är gråare, med strimmigt huvud och vitt även på bröstet.[1]
Vanligaste lätet är ett "gyak", inte olikt kajans.[4]
Titicacadopping förekommer som namnet antyder enbart i området kring Titicacasjön i Anderna mellan södra Peru och västra Bolivia,[3] från sjöarna Arapa och Umayo i sydöstra Peru, genom Titicacasjön in i angränsande Bolivia, samt vidare utmed floden Desaguadero till sjöarna Uru-uru and Poopó.[5]
Arten är nära släkt med vittofsad dopping (Rollandia rolland). Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Titicacadoppingen häckar i vida våtmarker med framför allt sävarten Schoenoplectus californicus där det finns tillgång till öppet vatten eller i det öppna bland flytande vattenväxter.[5] Den är en social art, men födosöker oftast ensam, huvudsakligen efter fisk från släktet Orestias som utgör 94% av dess föda.[5] Arten häckar året runt.[6]
Titicacadoppingen är mycket fåtalig med en världspopulation som uppskattas till cirka endast 600 vuxna individer 2020. Den minskar dessutom kraftigt i antal, från uppskattade bestånd av 2 000–10 000 individer på 1970- och 80-talen och 1600 vuxna individer så sent som 2003.[6]. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som starkt hotad och noterar att om denna minskning fortsätter kommer populationen vara så pass liten att arten kan behöva uppgraderas till akut hotad. Det största hotet mot arten är som bifångst i fiskenät.[1]
Fågelns vetenskapliga släktesnamn Rollandia hedrar Thomas Pierre Rolland (1776–1847) i franska flottan som med fartygen L’Uranie och La Coquille reste runt jorden 1817–1820 respektive 1822–1825.[7] På svenska har fågeln även kallats kortvingad dopping.
|