Theodor Rabenius

I dagens artikel kommer vi att analysera Theodor Rabenius på djupet för att förstå dess betydelse idag. Theodor Rabenius är ett ämne/datum/person som har skapat stort intresse inom olika områden, och det är avgörande att förstå dess påverkan på dagens samhälle. I den här artikeln kommer vi att utforska dess historiska relevans, dess inflytande på samtida kultur och konsekvenserna det har för framtiden. Dessutom kommer vi att undersöka olika perspektiv och åsikter om Theodor Rabenius, i syfte att ge en heltäckande och berikande syn på detta ämne/ämne/person. I slutet av läsningen hoppas vi att läsarna får en djupare och rikare förståelse för Theodor Rabenius, och kan skapa meningsfulla kopplingar till sin miljö och vardag.

Olof Matthias Theodor Rabenius
Porträttfoto från 1860-talet av Henri Osti
Född25 augusti 1823[1]
Uppsala församling[2], Sverige
Död24 februari 1892[1] (68 år)
Uppsala församling[2], Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[3]
kartor
Medborgare iSverige[4]
SysselsättningDocent, jurist[2], politiker[2], nationalekonom, översättare
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1862–1863)[2]
ArbetsgivareUppsala universitet[2]
Lunds universitet
MakaEva Sofia Carolina Bruncrona
(g. 1866–)[2]
Olena Falkman
(g. 1876–)[2]
BarnLars Rabenius (f. 1879)
Olof Rabenius (f. 1882)
Nils Rabenius (f. 1887)
FöräldrarLars Georg Rabenius
Redigera Wikidata

Olof Matthias Theodor Rabenius, född i Uppsala den 25 augusti 1823, död där den 24 februari 1892, var en svensk universitetslärare och jurist. Han var son till Lars Georg Rabenius. I sitt första äktenskap 1866 var han gift med Eva Sofia Carolina Bruncrona, i sitt andra äktenskap 1876 med den framstående altsångerskan Olena Ida Teresia Falkman. I andra äktenskapet var han far till Lars, Olof och Nils Rabenius.

Biografi

Rabenius blev student vid Uppsala universitet 1839, promoverades till filosofie magister 1845, avlade juris utriusque kandidatexamen 1850 och blev juris doktor vid Lunds universitets jubelfest 1868. 1851 utnämndes Rabenius till docent inom Uppsala universitets juridiska fakultet och 1854 till professor i administrativrätt och nationalekonomi i Lund, varefter han 1862–1889 i Uppsala verkade som professor i nationalekonomi, närings-, finans- och politirätt. 1860 förordnades Rabenius att inom Justitiedepartementet biträda med utredning av lagfrågor och att föredra sådana inför Högsta domstolen. På grund av detta uppdrag, som pågick till 1863, medverkade han i väsentlig mån till utarbetandet av 1864 års sjölag. Även i kommittén för utarbetandet av ny gruvstadga (1872–1874) var han ledamot. Theodor Rabenius är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[5]

Verk

Rabenius skrifter är dels akademiska disputationer och program, nämligen Om båtsmanshållet (1851), Om tionden (1853), Om näringsfrihetens utveckling (Uppsala universitets årsskrift 1867), Om lyxen (Uppsala universitets årsskrift 1868), dels andra avhandlingar och uppsatser, som Reformer i Tysklands åkerbrukslagstiftning före och efter 1848 och Om engelska spannmålslagens upphäfvande och dess följder (i Tidskrift för litteratur, 1852), En blick på de statsekonomiska resultaterna af riksdagen 1853-54 (i Nordisk univiversitetstidskrift, 1856), Om beskattningens grunder (Uppsala universitets årsskrift, 1862), Om eganderätt till grufvor (där, 1863), Om förvaltningsrättens begrepp, betydelse och handhafvande (Naumanns Tidskrift för lagstiftning med mera, 1874), Om den administrativa rättsskipningen (Förhandlingar vid 2:a nordiska juristmötet 1875), Handledning vid föreläsningar i Sjörätten (1869), Lagen om dikning och annan vattenafledning af den 30 juni 1879 (1881) samt en mängd artiklar i Nordisk familjebok. Dessutom författade Rabenius det stora arbetet Handbok i Sveriges gällande förvaltningsrätt (tre delar, 1866-1873; l:a delen ny upplaga 1875)

Översättningar

  • Ernst Eckstein: Minnen från skolan: humoresker (Edquist, 1881)
  • Luigi Cossa: Första grunderna af finansvetenskapen (''Primi elementi di scienza delle finanze) ("med några tillägg öfversatt ...", Lundequistska bokhandeln, 1882)
  • Ernst Eckstein: Pia: roman från det 13:e århundradet (Bonnier, 1889)

Källor

Noter

  1. ^ O M Theodor Rabenius, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 7493, läst: 6 november 2017.
  2. ^ O M Theodor Rabenius, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 7493, läst: 6 november 2017.
  3. ^ Rabenius, Theodor, Svenskagravar.se, läs online, läst: 27 juli 2020.
  4. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2018, Libris-URI: 20dhnqml2xw0qhd, läst: 24 augusti 2018.
  5. ^ SvenskaGravar

Vidare läsning

Företrädare:
Jonas Fredrik Hesse 		Uppsala universitets rektor
1867–1868 		Efterträdare:
Wilhelm Erik Svedelius



Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Olof Mattias Teodor Rabenius, 1904–1926.
Auktoritetsdata