I den här artikeln kommer vi att utforska Lars Georg Rabenius, ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren. Lars Georg Rabenius är ett ämne som täcker ett brett spektrum av aspekter, från dess påverkan på samhället till dess relevans i populärkulturen. I den här artikeln kommer vi att undersöka hur Lars Georg Rabenius har utvecklats över tiden, samt dess inflytande på olika områden i det dagliga livet. Från sitt ursprung till dess nuvarande tillstånd har Lars Georg Rabenius satt en betydande prägel på världen, och det är viktigt att förstå dess betydelse för att kunna uppskatta dess värde i dagens samhälle.
Lars Georg Rabenius | |
| |
Född | 18 januari 1771 Uppsala-Näs församling, Sverige |
---|---|
Död | 23 juli 1846 (75 år) Gottsunda, Sverige |
Begravd | Uppsala gamla kyrkogård kartor |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Nationalekonom |
Arbetsgivare | Uppsala universitet |
Barn | Olof Matthias Theodor Rabenius (f. 1823) |
Föräldrar | Olof Ingelsson Rabenius Anna Kristina Bruncrona |
Redigera Wikidata |
Lars Georg Rabenius, född den 18 januari 1771 i Näs socken i Uppland, död den 23 juli 1846 på Gottsunda nära Uppsala, var en svensk rättslärd, professor och rektor för Uppsala universitet, son till Olof Ingelsson Rabenius och Anna Kristina Bruncrona, gift år 1814 med Margareta Maria Schultén, omgift 1822 med Eva Charlotta Bruncrona. I första äktenskapet föddes ingen son. I andra äktenskapet föddes Olof Matthias Theodor Rabenius.
Efter akademiska studier i Åbo med början 1783, och Uppsala, dit han flyttade 1788, blev han filosofie magister 1791. Han blev 1792 extra ordinarie kanslist i akademiska kansliet. Juris utriusque kandidat blev han 1792 och kort därefter docent vid juridiska fakulteten, blev juris licentiat 1800 och utnämndes 1807 till jurisprudentiæ, oeconomiæ et commerciorum professor i Uppsala. Juris utriusque doktor 1810; arbetande ledamot i Lagkommissionen ">värdighet och tog avsked från sin professur 1837. Lars Rabenius ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.
Han utarbetade läroböcker i de ämnen, som han undervisade i, nämligen "Lärobok i svenska kamerallagfarenheten" (2 delar 1825), "Lärobok i nationalekonomien" (1829) "Lärobok i svenska kyrkolagfarenheten" (1836) vilka hade betydande inflytande.
|