I världen av Tabloidformat finns det ett brett utbud av ämnen, diskussioner och åsikter som kretsar kring deras relevans och påverkan på samhället. Under lång tid har Tabloidformat varit föremål för intresse och debatt, genererat oändlig forskning, analys och reflektioner både inom det akademiska området och i allmänheten. Dess inflytande sträcker sig till olika områden, från politik och ekonomi till kultur och teknik, var och en ger ett unikt perspektiv på betydelsen och betydelsen av Tabloidformat i våra dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Tabloidformat och dess inverkan på det samtida samhället, med syftet att erbjuda en panoramautsikt över dess komplexitet och dess inverkan på våra liv.
Tabloidformat är ett vanligt tidningsformat, främst för kvällstidningar, men har blivit vanligt även för dagstidningar. Tabloid är inget exakt format, utan kan variera mellan olika tryckerier. Exempel på tabloidformat är 280 × 385 mm med en tryckyta på (252 mm + 10 mm bunt) × 360 mm, det vill säga ungefär A3.
I många länder har ordet tabloid en negativ klang som förknippas med sensationsjournalistik. Så är det bland annat i Storbritannien. När dagstidningarna The Independent och The Times under 2003 övergick från broadsheetformat till tabloidformat valde de därför att kalla det nya mindre formatet för compact ("kompaktformat").
I Sverige och Finland har tabloidformatet utvecklats till att bli det klart dominerande tidningsformatet.
|