Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Kvällstidning, som har fått relevans på senare tid på grund av dess inverkan på olika aspekter av samhället. Kvällstidning har varit föremål för debatt, analys och diskussion inom olika områden, genererat motstridiga åsikter och väckt intresset hos akademiker, specialister och allmänheten. I denna mening är det absolut nödvändigt att utforska de implikationer och konsekvenser som Kvällstidning innebär, samt reflektera över möjliga lösningar och åtgärder som kan minska dess inflytande. Genom ett multidisciplinärt tillvägagångssätt kommer de olika aspekterna relaterade till Kvällstidning att fördjupas, vilket ger en omfattande och kritisk vision som gör att vi kan förstå dess omfattning och nuvarande sammanhang.
En kvällstidning (volymbegrepp: kvällspress) är en dagstidning som inte är en morgontidning. Kvällstidningar utkommer på morgonen eller förmiddagen, men uttrycket kvällstidning kommer av att dessa tidningar tidigare utkom på eftermiddagen (aftontidning) eller kvällen, vilket gjorde att de kunde rapportera om sådant som hänt under dagen.
Joachim Berner, som varit chefredaktör för morgontidningen Dagens Nyheter och kvällstidningen Expressen, beskrev 2019 sin syn på skillnaden i beslutsfattande mellan en kvällstidning och morgontidning, och menade att det på en morgontidning är en långsammare och mer demokratisk beslutsgång, medan det på en kvällstidning i högre grad är chefen som bestämmer. "En kvällstidning är en sekt, det är ett djur på ett helt annat sätt än vad en morgontidning är."
Johan Eriksson, editorchef på Expressen 2016, besvarade en läsarfråga med att skillnaderna är små i rapporteringen av större nyheter, men att skillnaderna ligger i att kvällstidningarna även har bevakning av andra ämnen. Enligt honom har morgontidningarna emellanåt tagit efter kvällstidningarnas lediga tilltal.