Tabernaklet, Stockholm

I den här artikeln kommer Tabernaklet, Stockholm att behandlas ur olika perspektiv, med syftet att fördjupa sig i dess betydelse, förekomst och relevans idag. Utefter dessa linjer kommer olika aspekter relaterade till Tabernaklet, Stockholm att analyseras, med fokus på dess utveckling över tid, dess påverkan på samhället och dess inflytande inom olika områden. Likaså kommer relevant data, studier och reflektioner att presenteras som gör att läsaren kan få en heltäckande och berikande vision om Tabernaklet, Stockholm. Från dess ursprung till dess nuvarande situation, genom dess implikationer inom den kulturella, sociala, politiska eller ekonomiska sfären, syftar denna artikel till att belysa Tabernaklet, Stockholm och skapa ett utrymme för reflektion och debatt kring detta mycket transcendentala ämne.

Tabernaklet 1964

Tabernaklet var Stockholms 4:e baptistförsamlings kyrka på Vegagatan 2 / Observatoriegatan 4 i Vasastan i Stockholm.

Kyrkolokalen i kvarteret Adlern Mindre uppfördes 1890–1894 och invigdes den 8 september 1893. Arkitekt var Gustaf Lindgren. Tegeltempelet, med kontrasterande detaljer av kalksten, lånade ett fritt formspråk från den norditalienska gotiken. Kyrksalen var två våningar hög och hade läktare på tre sidor. Den rymde 500 personer. Därtill restes ett anslutande bostadshus i fem våningar. 1929 tillkom en fondmålning av Gabriel Strandberg.

Tabernaklet stängdes 23 februari 1964 då verksamheten flyttade till Norrmalmskyrkan. Byggnaden övertogs då av Frälsningsarmén som året därpå rev byggnaderna. På platsen restes ett nytt bostadshus, ritat av Lennart Billgren, med pensionärslägenheter och samlingslokal för Frälsningsarméns Vasakåren i bottenvåningen.

Referenser

  1. ^ SSM:Byggnadsinventering (1987)
  2. ^ Gustaf Lindgren: Stockholms enskilda byggnader (1897)
  3. ^ Harlén, Hans (1998). Stockholm från A till Ö., del 1, Innerstaden. Älvsjö: Brännkyrka hembygdsförening. Libris 2506698. ISBN 91-630-6771-4 

Externa länkar