Observatoriegatan

I den här artikeln kommer vi att ta upp Observatoriegatan, ett ämne som har fångat uppmärksamhet och intresse hos människor från olika områden och profiler. Observatoriegatan är ett brett debatterat ämne som har gett upphov till motstridiga åsikter, genererat ett brett spektrum av analyser, diskussioner och reflektioner. Sedan starten har Observatoriegatan varit föremål för studier, forskning och spekulationer, vilket väckt nyfikenhet och oro hos dem som söker förstå, fördjupa och förstå dess implikationer och konsekvenser. Under åren har Observatoriegatan utvecklats och positionerat sig som ett relevant ämne i olika sammanhang, som täcker sociala, politiska, ekonomiska, vetenskapliga och kulturella aspekter. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv, förhållningssätt och debatter relaterade till Observatoriegatan, med syftet att erbjuda en heltäckande och berikande vision av detta spännande ämne.

Observatoriegatan västerut. Till höger; hörnet av huset vid Vegagatan 1 och Observatoriegatan 6.
Plakett i porten vid Observatoriegatan 6. Familjen Söderberg bodde i fastigheten 1901–1907. Här föddes sonen Mikael den 3 december 1903.
En hästomnibus i hörnet Observatoriegatan/Upplandsgatan, maj 1902.

Observatoriegatan är en gata i Vasastan i Stockholm som går från Dalagatan i väster till Drottninggatan/Norrtullsgatan i öster. Gatan bär namn efter Stockholms gamla observatorium på Observatoriekullen, som ligger i gatans förlängning. Innan namnrevisionen i Stockholm 1885 hette gatan Parisgränden efter värdshusvärden Jakob Paris. Eftersom det fanns en gata med samma namn på Södermalm, så fick båda gatorna nya namn; Observatoriegatan respektive Fredmansgatan.

Vid Observatoriegatan 2 låg fram till 1964 baptistkyrkan Tabernaklet. Frälsningsarméns Vasakår håller till på Observatoriegatan 4. Mikael Söderberg föddes 1903 på Observatoriegatan 6 och familjen Söderberg bodde här under åren 1901–1907. Fram till 1951 låg psykologiska institutet på Observatoriegatan 8.

Källor

  1. ^ Westlund Börje, Stahre Nils-Gustaf, red (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden (1. uppl.). Stockholm: Liber/Allmänna förl. sid. 253-54. Libris 7269073. ISBN 9138907771 
  2. ^ Hasselblad, Björn (1975) . Stockholmsgator: på upptäcktsfärd bland Stockholms gatuskyltar (3:a reviderade upplagan). Stockholm: AWE/Geber. sid. 131. Libris 7218493. ISBN 91-20-04751-7 
  3. ^ Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (återtryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. sid. 200. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1 
  4. ^ ”Vasakåren”. Frälsningsarmén. http://www.fralsningsarmen.se/vasakaren/. 
  5. ^ Künnapas, Teodor (1 december 1984). ”Kort historik 1937–1984”. Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418141037/http://www.psychology.su.se/om-oss/historik/kort-historik-1937-1984-1.33031. Läst 7 mars 2014. 

Externa länkar