Törnskator
I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska Törnskator, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och intressen. Törnskator är ett intresseområde som har vuxit fram som ett kulturellt fenomen de senaste åren, och som tilldrar sig intresset från akademiker, yrkesverksamma och allmänheten. Eftersom Törnskator fortsätter att växa i popularitet är det viktigt att förstå dess inverkan på vårt nuvarande samhälle och dess relevans i olika aspekter av vardagen. I den här artikeln kommer vi att undersöka de olika perspektiven och tillvägagångssätten relaterade till Törnskator, såväl som implikationerna detta fenomen har på vår moderna värld.
| Törnskator | |
 Törnskata (Lanius collurio) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Törnskator Laniidae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Laniidae | |
| Släkten | |
| se text | |
Törnskator (Laniidae) är en familj av ordningen tättingar, nära släkt med kråkfåglar (Corvidae), med utbredning framför allt i Palearktis och Afrika. Törnskator är karakteristiska med kraftiga krokförsedda näbbar och sin vana att spetsa fångade insekter och små ryggradsdjur på törnen, taggtrådar och liknande, därav familjens namn. Det vetenskapliga namnet på familjen, Laniidae, liksom namnet på det största släktet Lanius, kommer från det latinska ordet för "slaktare".[1]
Utseende
Fåglarna har en stark, hoptryckt näbb vars övre halva är hakformigt nedböjd vid spetsen så att den går över den kortare underkäken. Bakom spetsen är näbben försedd med en skarp, tandformig flik och munvinklarna är kantade med styva borst. Benen är kraftiga och tarsen är baktill täckt av längsskenor, framtill av tvärsköldar. Vingarna är medelstora och stjärten är vanligen lång och mer eller mindre avrundad.
Utbredning och systematik
Arterna i familjen förekommer främst i Palearktis och i Afrika, men ett par arter förekommer också i Nordamerika. Ingen art inom familjen förekommer i Sydamerika eller Australien. I familjen törnskator har tidigare en mängd olika arter placerats som påminner om varandra utseendemässigt. DNA-studier har dock visat att de inte är varandras närmaste släktingar. Numera begränsas familjen till enbart två släkten:
- Släkte Eurocephalus – två afrikanska arter
- Släkte Lanius – ett 30-tal arter, inklusive Corvinella och Urolestes
Följande grupper av fåglar placerades tidigare i Laniidae:
- busktörnskatorna i Malaconotidae
- hjälmtörnskatorna i Prionops, numera i familjen vangor
- markbatis (Lanioturdus torquatus), tidigare trasttörnskata, numera i familjen flikögon
- nikatorerna i Nicator, numera i den egna familjen Nicatoridae
- borstskrikan (Pityriasis gymnocephala), numera i den egna familjen (Pityriasidae)
Se även
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Törnskator, 1904–1926.
Noter
- ^ Jobling, James A (2010). The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. London: Christopher Helm. sid. 219. ISBN 978-1-4081-2501-4