I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Svinglar. Svinglar är ett ämne som har fångat uppmärksamhet och intresse hos människor i alla åldrar och sociala skikt. Sedan dess uppkomst har Svinglar varit föremål för debatt, forskning och analys av experter inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att undersöka de olika aspekterna och aspekterna relaterade till Svinglar, samt dess inverkan på samhälle och kultur. Dessutom kommer vi att fördjupa oss i dess utveckling över tiden och dess relevans idag. Gör dig redo att upptäcka allt du någonsin velat veta om Svinglar och fördjupa dig i en värld av kunskap och upptäckter.
Svinglar | |
![]() Hårdsvingel (Festuca brevipila). | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Kärlväxter Tracheophyta |
Klass | Enhjärtbladiga blomväxter Liliopsida |
Ordning | Gräsordningen Poales |
Familj | Gräs Poaceae |
Släkte | Svinglar Festuca |
Vetenskapligt namn | |
§ Festuca |
Svinglar[1] (Festuca)[2] är ett släkte av gräs. Svinglar ingår i familjen gräs.[2]
Namnet kommer från tyskans Schwingel och är en sidoform av ordet schwindel och har uppkommit genom att gräsets frön vid förtäring kan framkalla en svindelkänsla.[3]
Släktet rymmer omkring 300 arter, som är utbredda över hela världen.[3] Alla är fleråriga. Variationen inom släktet är stort och det finns både höga och låga växter av varierande utseende. Det mest förekommande typen är rödsvingel.[4]
Inom grässläktet Vulpia finns 12 gräsarter som också kallas svinglar, bland annat Ekorrsvingel.[3]
I Sverige är det ett av de vanligaste odlade fodergräsen.[5]
|