Svenska kyrkans bekännelseskrifter

Numera är Svenska kyrkans bekännelseskrifter ett ämne på allas läppar. Från dess uppkomst i samhället till dess påverkan på vardagen har Svenska kyrkans bekännelseskrifter väckt stort intresse i olika samhällen. Detta fenomen har genererat många debatter och reflektioner om dess betydelse, dess implikationer och dess roll i den moderna världen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Svenska kyrkans bekännelseskrifter, och analysera dess inflytande på kultur, teknik, politik och personliga liv. Likaså kommer vi att fördjupa oss i de olika perspektiv som finns kring Svenska kyrkans bekännelseskrifter, och erbjuda en bred och berikande vision som gör att vi kan förstå dess påverkan på dagens samhälle.

Svenska kyrkans bekännelseskrifter
OriginalspråkSvenska
LandSverige Sverige
ÄmneKristendom
Utgivningsår1944
Ej att förväxla med Svenska kyrkans grundläggande dokument. Se förklaring nedan.

Svenska Kyrkans Bekännelseskrifter (förkortas SKB) är titeln på en inofficiell och privat översättning av de tyska lutherska kyrkornas Liber concordiae, det vill säga ’enhetsböcker’ (på svenska oftast kallad Konkordieboken), som gjordes av ledande svenska teologer och utgavs av Samfundet Pro Fide et Christianismo 1944 efter 1930 års tyska ”Urtext”-utgåva av Liber concordiæs latinska text från 1580.

I Svenska kyrkans regelverk, Kyrkoordningen, används inte benämningen Svenska kyrkans bekännelseskrifter, även om de skrifter som ingår i SKB omtalas i Kyrkoordningen. SKB innehåller ett antal förord som aldrig har antagits av Svenska kyrkan. Många av Svenska kyrkans grundläggande dokument som antagits finns inte i SKB.

SKB innehåller visserligen Uppsala mötes beslut, ett av Svenska kyrkans särdokument, men placerar detta sist, efter de tyska bekännelseskrifterna. Konkordieboken erkändes som ”förklaring” till Augsburgska bekännelsen från 1530, först i förmyndarregeringens Placat angående Religions-väsendet (1663) och sedan genom Karl XI:s och enväldets Kyrkio-Lag och Ordning (1686 och 1687).

Innehåll

SKB innehåller följande dokument:

  1. De tre gammalkyrkliga trosbekännelserna:
  2. Den oförändrade Augsburgska bekännelsen 1530
  3. Den Augsburgska bekännelsens apologi 1530
  4. De Schmalkaldiska artiklarna 1537 (ej antagna vid mötet i Schmalkalden)
  5. Om påvens makt och överhöghet 1537
  6. Martin Luthers lilla katekes 1528
  7. Martin Luthers stora katekes 1528
  8. Bergischer Buch 1577 (förstadiet till Konkordieformeln) och Konkordieformeln 1579
  9. Uppsala mötes beslut 1593 (i avskrift)

Litteratur

  • Lars Eckerdal & Per Erik Persson: Confessio fidei. Uppsala mötes beslut 1593 om Svenska kyrkans bekännelse, 1993
  • Hilding Pleijel: Vår kyrkas bekännelse. Studier i symbolik, Lund 1941
  • Sven Kjöllerström: ”Bekännelseskrifterna i svensk tradition”, Svensk teologisk kvartalskrift 22 (1946)
  • En bok om kyrkan av svenska teologer, 1942

Externa länkar