Sven Erikson
I dagens värld har Sven Erikson blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Att veta mer om Sven Erikson är viktigt för att förstå dess inverkan på olika aspekter av vårt dagliga liv. Från dess inflytande på ekonomin till dess roll i populärkulturen har Sven Erikson positionerat sig som ett centralt ämne i samtida diskurs. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Sven Erikson för att utforska dess olika aspekter och dess relevans i det aktuella sammanhanget.
Sven Erikson, född 29 mars 1801 i Stämmemad i Kinna socken i Västergötland, död 25 maj 1866 i Rydboholm i Kinnarumma socken, var en svensk textilförläggare och nydanande fabrikör. Sven Eriksonsgymnasiet i Borås är uppkallat efter honom.
Biografi
Sven Erikson var son till hemmansägare och förläggaren Erik Andersson och Kerstin Andersdotter, känd i Mark som Mor Kerstin. Under 1830-talet organiserade han ett tusental väverskor i en mycket omfattande förläggarrörelse i Marks härad i Västergötland och sålde varorna i Borås och Göteborg. I Rydboholm upprättade han tillsammans med grosshandlaren J. Francke och köpmannen J. C. Bäfverman 1834 Rydboholms Konstväfveribolag (från 1847 Rydboholms Väfverifabrik), vilket var Sveriges första mekaniska bomullsväveri. [1]
Han inrättade även ett mekaniserat bomullsspinneri i Rydal 1853[2] och 1849 köpte han Viskafors bruk och 1854 en fabrik i samma socken. Verksamheten utökades till hela Marks härad och Erikson var vid sin död synnerligen förmögen - han efterlämnade sig närmare två miljoner riksdaler.
Familj
Han var gift med Anna Johansdotter, och fick sex[3] barn, bland annat:
- Edla Erikson, mor till riksdagsmannen Edvin Håkanson
- Anna Erikson, född 1830 död 1893. Gift med Olof Hallin och mor till Hjalmar Hallin
- Direktören och riksdagsmannen Johannes Erikson, född 1839
Referenser
Noter
- ^ Håkanson, Mimi (1997). Älvsborgs län: historia i gränsbygd. Vänersborg. sid. 144. ISBN 91-86832-09-3
- ^ Lindskog Hans, red (1982). Sevärdheter i Dalsland och Västergötland. Stockholm: LiberFörlag. Libris 8351808. ISBN 91-38-90224-9 S. 180-181.
- ^ Svenska millionärer: minnen och anteckningar. 2, sida 297
Tryckta källor
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 4, s. 223, 228 & 235
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Erikson, Sven Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.
- Axelson Maximilian, red (1875). Svenska industriens män. Ser. 1. Stockholm: Kjellberg & Åström. Libris 2334539
Vidare läsning
- Ahlberger, Christer (1993). ”Sven Erikson: monumentbyggare eller entreprenör. Om fantasins kraft i historien”. Västgöta-Dal, 1983- 1993,: sid. 77-89 : ill.. 0280-9680. ISSN 0280-9680. Libris 9002856
- Bellbrant, Stig (1989). Arbete, makt, kapital: . Borås: ABF S:a Älvsborg. Libris 857438
- Larson, Anders (1993). ”Sven Erikson och tekniköverföringen till Sverige”. Dædalus (Stockholm) 1994(62),: sid. 123-135 : ill.. 0070-2528. ISSN 0070-2528. Libris 9941705
- Lazarus (1898). Svenska millionärer: minnen och anteckningar. 2. Stockholm. sid. 289-297. Libris 68700. https://runeberg.org/millionar/2/0297.html
- Sven Erikson - en banbrytare