I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Johannes Erikson, ett ämne som har skapat intresse och debatt i det samtida samhället. Johannes Erikson har varit föremål för studier, reflektion och kontroverser, och dess inverkan har märkts på olika områden, från det personliga till det globala planet. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Johannes Erikson, från dess ursprung och utveckling till dess relevans i dagens värld. Vi kommer också att analysera de olika åsikter och ståndpunkter som finns kring Johannes Erikson, samt vilka implikationer det har på människors liv och samhället i stort. Genom ett tvärvetenskapligt förhållningssätt försöker denna artikel ge en heltäckande och fördjupad vision av Johannes Erikson, med syftet att bidra till den förståelse och reflektion kring detta ämne som är så relevant idag.
Johannes Erikson | |
![]() | |
Född | 22 april 1839[1][2] Kinna församling[2][1], Sverige |
---|---|
Död | 11 januari 1912[1][2] (72 år) Kinnarumma församling[2], Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Politiker[2][1], disponent[2][1], industriidkare[1] |
Befattning | |
Förstakammarledamot, Älvsborgs läns valkrets (1884–1885)[3][2][1] Andrakammarledamot, Marks härads valkrets (1892–1893)[3][2][1] | |
Politiskt parti | |
Nya lantmannapartiet (–)[2] | |
Föräldrar | Sven Erikson[2][1] |
Redigera Wikidata |
Johannes Erikson, född 22 april 1839 i Kinna, Älvsborgs län, död 11 januari 1912 i Kinnarumma församling, Älvsborgs län, var en svensk direktör och riksdagsman.
Johannes Erikson var son till Sven Erikson.
Erikson var vd för Rydals manufakturaktiebolag från 1892. I riksdagen var han ledamot av första kammaren 1883–1885 för Älvsborgs län samt tillhörde andra kammaren 1892–1893 för Marks härad.
Johannes Erikson var initiativtagare till Skandinaviska Gummiaktiebolaget i Viskafors (senare Viskafors gummifabrik) och såg där möjligheten att få användning av den tomma fabriksbyggnaden i Svaneholm, som hade tillverkat mollskinn.[4][5]
|