Svanevatn
I dagens värld har Svanevatn fått stor relevans i olika aspekter av livet. Oavsett om det är på en personlig, professionell eller social nivå, spelar Svanevatn en avgörande roll i beslutsfattande och hur vi möter dagliga utmaningar. Under lång tid har Svanevatn varit föremål för studier och analys av experter inom olika discipliner, som försöker bättre förstå dess påverkan på samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Svanevatn, från dess utveckling över tid till dess inflytande på det moderna livet. Vi kommer också att analysera dess betydelse för individuell och kollektiv utveckling, samt de möjliga konsekvenser det har för framtiden.
 Nikel i Ryssland med Svanevatn i bakgrunden | |
| Läge |   Pasvikdalen |
|---|---|
| Yta | 32,5 kvadratkilometer km² |
| Höjd | 22 m ö.h. |
| Flöden | |
| Tillflöden | Pasvikälven |
| Utflöden | Pasvikälven |
Svanevatn (ryska: Озеро Сальмиярви, Ozero Salmijarvi; skoltsamiska: Čoalme-jau're; finska: Salmijärvi) är en sjö i Pasvikdalen, genom vilken flyter Pasvikälven.
Svanevatn är en gränssjö mellan Norge och Ryssland. Den västra, norska sidan ligger i Sør-Varanger kommun i Finnmark fylke och den östra, ryska sidan ligger i Nikel i Petjenga distrikt i Murmansk oblast. Mellan 1921 och 1944 låg den östra delen av sjön i Petsamo i Finland.
I öster är Svanevatn förbunden med sjön Kuotsjärvi med ett långt sund. Vid detta ligger byn Salmijarvi (finska: Salmijärvi), som i början av 1900-talet var den största fasta bosättningen i Petsamo. Ishavsvägen byggdes förbi Salmijärvi omkring 1930.
På den norska sidan ligger byn Svanvik i Pasvikdalen.
Svanevatn ligger nedströms det norska Skogfoss kraftverk.
Källor
- Denna artikel är baserad på artikeln Salmiyarvi (Ozero) i ryskspråkiga Wikipedia.
| ||||||||||||||||
