Svag växelverkan
I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Svag växelverkan, ett ämne som har fått relevans de senaste åren. Svag växelverkan är ett ämne som intresserar många människor av olika anledningar, vare sig det beror på dess påverkan på samhället, ekonomin eller miljön. Genom den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Svag växelverkan, från dess historia och utveckling, till dess implikationer idag. Vi kommer också att analysera hur Svag växelverkan har genererat debatt och kontroverser, samt möjliga lösningar och framtidsutsikter. Vi hoppas att den här artikeln är en användbar resurs för dem som vill bättre förstå Svag växelverkan och dess implikationer i dagens värld.
Svag kärnkraft eller svag växelverkan är en av de fyra fundamentala krafterna i naturen. Kraften spelar en roll i betasönderfall med åtföljande radioaktivitet. Den förmedlas av W-bosonerna (W+ och W-) och Z-bosonen (Z0).
Den svaga växelverkan påverkar neutriner, laddade leptoner och kvarkar.
Den svaga växelverkan gör det möjligt för leptoner och kvarkpartiklar och antipartiklar att utbyta energi, massa och laddning – det vill säga att i själva verket förändras till varandra.[förklaring behövs]
Med en fältstyrka som är svagare än den starka kärnkraften och än mer begränsad räckvidd är dess inflytande begränsat till agerande inom atomkärnan. Denna korta räckvidd beror på W- och Z-bosonernas stora massa (cirka 90 GeV),, som också gör partiklarna kortlivade – deras livslängd är i medel kortare än 1×10−24 sekunder.
Den elektromagnetiska kraften och den svaga kärnkraften kan tolkas som två skilda sidor av en enda elektrosvag växelverkan, en slutsats som ledde fram till Nobelpriset i fysik 1979.
Se även
Referenser
Noter
- ^ Peter Watkins (1986) (på engelska). Story of the W and Z. Cambridge University Press, Cambridge. sid. 70. ISBN 978-0-521-31875-4. http://books.google.co.uk/books?id=J808AAAAIAAJ&pg=PA70. Läst 2 januari 2014
- ^ W.-M. Yao et al. Particle Data Group (2006). ”Review of Particle Physics: Quarks” (på engelska). Journal of Physics G 33: sid. 36. doi:. http://iopscience.iop.org/0954-3899/33/1/001/media/quarks.pdf. Läst 2 januari 2014.
- ^ ”The Nobel Prize in Physics 1979” (på engelska). NobelPrize.org. Nobel Media. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/1979/summary. Läst 2 januari 2014.
Allmänna källor
- Griffiths, David J. (2008). Introduction to Elementary Particles. Wiley-VCH GmbH & Co, Weinheim. ISBN 978-3-527-40601-2
- B.R. Martin, G. Shaw; "Particle physics", John Wiley & Sons, Chichester (England), 3:e uppl. (2008). ISBN 978-0-470-03293-0
- D.A. Bromley (2000). Gauge Theory of Weak Interactions. Springer. ISBN 3-540-67672-4
- Gordon L. Kane (1987). Modern Elementary Particle Physics. Perseus Books. ISBN 0-201-11749-5
Externa länkar
- 1957 års Nobelpris i fysik Svag växelverkan bevarar inte pariteten.
- 1979 års Nobelpris i fysik Teorin för elektrosvag växelverkan.
- 1980 års Nobelpris i fysik CP-symmetrin bevaras inte vid neutrala kaoners sönderfall.
|