Elektronvolt

Om du letar efter information om Elektronvolt har du kommit rätt. I den här artikeln ska vi fördjupa oss i ämnet Elektronvolt och utforska alla dess aspekter. Från dess ursprung och historia till dess mest aktuella tillämpningar, såväl som de utmaningar och möjligheter det ger. Oavsett om du är intresserad av Elektronvolt av personliga, arbetsmässiga eller akademiska skäl, här hittar du allt du behöver veta för att bättre förstå detta ämne och få ut det mesta av det. Följ med oss ​​på denna rundtur i Elektronvolt och upptäck allt som detta tema har att erbjuda dig.

Elektronvolt är en energienhet med beteckningen eV, som används som enhet för små energier.

En (1) eV definieras som den energi som åtgår för att flytta en elektron, vars laddning är elementarladdningen e (cirka 1,60218·10-19 coulomb) över en potentialskillnad på en (1) volt:

(joule).

Rörelseenergin hos en elektron är direkt proportionell mot accelerationsspänningen: En accelerationsspänning på 2 000 V ger exempelvis elektronen den kinetiska energin 2 000 eV.

Termisk energi ges av Boltzmanns konstant multiplicerat med den absoluta temperaturen. Vid rumstemperatur (300 kelvin) är det ungefär 0,025 eV.

Fotonenergi ges av Plancks konstant multiplicerat med ljusets frekvens. För grönt ljus (som har våglängden 500 nanometer) är det ungefär 2,5 eV.

Bindningsenergin av en väteatom är 1 Rydberg = 13,6 eV.

Massa

Inom partikelfysik används elektronvolt även som enhet för massa, eftersom massa och energi är nära sammanbundet genom sambandet E = mc2, där m är partikelns massa och c ljusets hastighet i vakuum. 1 eV/c² massa är 1,783 · 10-36 kg.

Vilomassan för en elektron är cirka 0,511 MeV. Neutronen (939,6 MeV) och protonen (938,3 MeV) är i runda tal 2 000 gånger tyngre än elektronen.

Referenser

  1. ^ ”The International System of Units (SI)”. Bureau International des Poids et Mesures (BIPM). http://www.bipm.org/utils/common/pdf/si_brochure_8_en.pdf. Läst 17 oktober 2012.