Studentsången

Studentsången är ett ämne som genererat stort intresse och debatt de senaste åren. Detta ämne är känt för sin relevans i dagens samhälle och har fångat akademiker, forskare, politiker och allmänhetens uppmärksamhet. Allt eftersom tiden går fortsätter Studentsången att utvecklas och presentera nya utmaningar och möjligheter för dem som studerar eller är involverade i det. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Studentsången och dess inverkan på olika områden, såväl som de trender och framtidsperspektiv som föreställs kring detta fascinerande ämne.

För Ivar Hedenblads sångsamling med samma namn, se Studentsången (sångsamling).
Studentsången
Noter till Studentsången av Prins Gustav - Livrustkammaren - 78468.tif
Noter till Studentsången.
Originalspråksvenska
KompositörPrins Gustaf av Sverige och Norge
TextförfattareHerman Sätherberg
Publicerad18 mars 1852

Studentsången är en sång med text av Herman Sätherberg och musik av prins Gustaf. Sången är komponerad för manskör och tillägnades Allmänna Sången, som sjöng den för första gången på Carolina Rediviva i Uppsala under sin vårkonsert där den 18 mars 1852.

Bakgrund

Prins Gustaf, som lärt känna Sätherberg i studentlivet i Uppsala under 1840-talet,[1] gav denne i uppgift att skriva text till en melodi som han komponerat. Den 31 oktober 1851 var kompositionen klar och prinsen sände sången till director musices J.A. Josephson i Uppsala.[2]

I prins Gustafs original har sången titeln "Studentsång" och föredragsbeteckningen "Marcia",[2] men i Ivar Hedenblads sångsamling Studentsången har den fått titeln "Marsch"[3]. I prins Gustafs noter inleds texten med orden "Sjungom studentens lyckliga dag",[2] men hos Hedenblad står det "Sjung om studentens lyckliga dag".[3] Musikforskaren Folke Bohlin har utrett de olika versionerna av texten.[4][5]

Sången sjungs av akademiska manskörer i hela Norden, och även transkriberad för blandad kör. Som unison sång används den främst vid "studenten".

Sången ingår som ett bärande tema i "Uppsalarapsodi" av Hugo Alfvén, från 1931.

Inspelningar

En tidig inspelning gjordes av Oscar Bergström 1904.[6]

Filmer

Sången har använts i 57 svenska spelfilmer under åren 1929–2006.[7]

Parodier och andra referenser i populärkultur

Källor

  1. ^ Sätherberg, Herman (1896). Lefnadsminnen: Berättelser, reseintryck och sedemålningar m. m. från min ungdomstid. Stockholm: Hæggström. Libris 1664082 
  2. ^ Gustav; Sätherberg Herman, Blohm Lars (1996). Studentsång. Stockholm: Stockholms Slott/Kungl. Husgerådskammaren med Bernadottebiblioteket. Libris 2369534 
  3. ^ Ivar Hedenblad. ”Studentsången”. sid. 46. http://flata.net/kapris/noter/Hedenblad_Students%e5ngen_s1-99.pdf. Läst 1 maj 2010. 
  4. ^ Bohlin, Folke (1993). ”Hur börjar Studentsångens text?: en musikforskares svar på den gamla stridsfrågan”. Språk och stil (1992) 1992 (2),: sid. -59 : musiknoter. 1101-1165. ISSN 1101-1165.  Libris 2199480
  5. ^ Bohlin, Folke (1997). ”Studentsångens början än en gång.”. Språk och stil (1992) (Uppsala : Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, 1992-) 1997 (7),: sid. 161-163. ISSN 1101-1165. ISSN 1101-1165 ISSN 1101-1165.  Libris 2524766
  6. ^ ”Svensk mediedatabas”. http://smdb.kb.se/catalog/id/001537864. Läst 19 maj 2011. 
  7. ^ Studentsången på Svensk Filmdatabas
  8. ^ ”Transpirantoteket”. Grönköpings Veckoblad. http://www.gronkoping.nu/gronkoping/smakprov_transpiranto.html. Läst 2 maj 2015. 
  9. ^ ”Svensk mediedatabas”. http://smdb.kb.se/catalog/id/001887266. Läst 20 maj 2011. 

Externa länkar