I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Striden vid Muttom på djupet, analysera dess relevans i dagens samhälle och dess inverkan på olika aspekter av våra liv. Från dess ursprung och utveckling till dess inflytande på populärkulturen, genom dess engagemang i hur vi förhåller oss till världen omkring oss. Vi kommer också att undersöka expertutlåtanden och de olika perspektiv som finns kring Striden vid Muttom, i syfte att ge en global och komplett vision av detta breda och komplexa ämne. Längs dessa linjer kommer vi att fördjupa oss i en djup reflektion som hjälper oss att bättre förstå vikten av Striden vid Muttom i det aktuella sammanhanget.
Striden vid Muttom | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Finska kriget | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
![]() |
![]() | ||||||
Enheter | |||||||
1 kompani | 21:a divisionens 3:e kolonn | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
![]() |
|||||||
Styrka | |||||||
150 man | 2850 man |
Striden vid Muttom var ett slag under finska kriget 1808–1809. Slaget stod mellan svenska och ryska styrkor den 23–24 februari 1808 vid Muttom, öster om Mörskom.
Efter att ryska styrkor invaderat Finland och besatt områdena närmast gränsen skickades ett kompani under befäl av kaptenen Isak Conrad Bremer ut av Björneborgs regemente såsom förpost mellan Mörskom och Liljendal. Den 23 februari blev kompaniet anfallet av en rysk kolonn och avvisade flera anfall, varav det sista kort efter midnatt. Kapten Bremer förflyttade därefter sitt kompani tillbaka till regementet vid Mörskom för att inte bli kringgången och avskuren av skidtrupper.