I dagens värld har Stratus (moln) blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av individer. Vikten av Stratus (moln) ligger i dess direkta inverkan på människors dagliga liv, samt dess inflytande på olika aspekter av samhället. Sedan dess uppkomst har Stratus (moln) skapat en stor debatt och har varit föremål för ett flertal studier och forskning som försöker förstå dess väsen och dess inverkan i olika sammanhang. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska innebörden och betydelsen av Stratus (moln), såväl som dess implikationer idag.
Stratus | |
På bilden skiner solen genom ett stratuslager. | |
Svensk benämning | Dimmoln |
---|---|
Förkortning | St |
Klass | Huvudmolnslag |
Höjd | 50-500 |
Nederbördsmoln? | Ja |
Stratus, eller dimmoln, förkortning St, är ett huvudmolnslag med moln som befinner sig på låg höjd, mellan 50 m och 500 m. Molntypen är vanlig på vintern, särskilt i Sverige, när snötäcke och kall markyta gör det svårt för stack- och bymoln att bildas.[1] Dimmoln bildar ett molntäcke på himlen, utan några skarpa molnkonturer[2], medan dimmoln vid marken ger dimma.[3] Dimmoln kan i vissa fall ge regn, duggregn, kornsnö, isnålar och halo.[1] Molnen förekommer ofta i samband med nederbörd (regn) från nimbostratusmoln.[4]
Stratusmoln bildas ofta i inversionslager och är mycket stabila. En inversion stänger in fuktig luft i ett smalt lager, vilket leder till stratusmoln genom bland annat blandning.
|