Cumulus
I den här artikeln kommer vi att utforska i detalj Cumulus, ett ämne som har haft en betydande inverkan på olika aspekter av det samtida samhället. Sedan dess uppkomst har Cumulus fångat uppmärksamheten hos akademiker, experter inom området och allmänheten, och skapat debatt och intresse kring dess implikationer. Under åren har Cumulus utvecklats och fått nya nyanser, och blivit en referenspunkt som har markerat ett före och efter inom olika områden. Genom en omfattande analys kommer vi att undersöka de olika dimensionerna av Cumulus, från dess ursprung till dess relevans idag, såväl som dess eventuella framtida fokus. Dessutom kommer vi att ta upp de olika perspektiv och åsikter som har vuxit fram kring detta fenomen, i syfte att ge en heltäckande och berikande vision av Cumulus.
- För andra betydelser, se Cumulus (olika betydelser).
| Cumulus | |
 Cumulusmoln av arten cumulus humilis. | |
| Svensk benämning | Stackmoln |
|---|---|
| Förkortning | Cu |
| Höjd | 600-9 000 |
| Nederbördsmoln? | Congestus kan ge lättare skurar. |
Cumulusmoln, eller stackmoln, förkortning Cu, är ett huvudmolnslag som uppstår genom konvektion. Cumulusmolnen är ofta blomkålsliknande och har en molnbas mellan cirka 600 och 3 000 meter över markytan. Toppen på de mest upptornade molnen kan nå upp till 9 000 meters höjd. Cumulusmoln består vanligen endast av vattendroppar. Om temperaturen är betydligt under noll grader kan iskristaller bildas i molnet.
Typer av cumulusmoln
- Cumulus humilis "vackertvädersstackmoln" (Cu hum) - med endast liten vertikal utsträckning
- Cumulus mediocris "blomkålsmoln" (Cu med) - med måttlig vertikal utsträckning
- Cumulus congestus "upptornade stackmoln" (Cu con) med stor vertikal utsträckning
- Cumulus fractus (Cu fra) - moln med sönderrivet utseende
Form som är tillämpbar på cumulusmoln
- radiatus "molngator" (ra) - moln i parallella band
Ytterligare kännetecken och följemoln
- pileus (pil) - "hätta", följemoln i form av en liten hätta med liten horisontell utsträckning
- velum (vel) - "segelformad", följemoln bestående av ett slöjliknande moln hopsmält med övre delen av cumulusmolnet
- virga (vir) - "fallstrimmor", nederbörd som ej når marken
- arcus (arc) - "båge", moln med främre rundad del
- pannus (pan) - "formad som ett tygstycke", "trasa", följemoln bestående av sönderrivna moln under huvudmolnet
- tuba (tub) - "trumpetformad", hängande molnpelare som avslöjar en virvel under molnet
Observationer
Små cumulusmoln kan bli talrika och sammanpackade att man kan förväxla dem med stratocumulus eller altocumulus. Cumulusmoln har dock kupolformade toppar och har inte undersidor som är sammansmälta.
Cumulus congestus skiljs från cumulonimbus genom att cumulonimbus har trådig eller strimmig vävnad i sin övre del. Cumulusmoln ger, enligt internationell överenskommelse, aldrig blixt, åska eller hagel.
Cumlus fractus har större mäktighet än stratus fractus och är vanligen vitare och mindre genomskinlig. Cumulus fractus har ibland kupolformad topp, vilket stratus fractus aldrig har.
Referenser
Tryckta källor
- Pretor-Pinney, Gavin; Waltman Kjell, Sanderson Bill (2007). Molnskådarens guide. Malmö: Damm. Libris 10428514. ISBN 978-91-7130-737-8 (inb.)
- World Meteorological Organization (1977). Internationell molnatlas. Instruktioner för tjänstens tekniska bedrivande, 99-0339359-8 ; 5 (3., förkortade utg.). Norrköping: SMHI. Libris 344953. ISBN 99-03-39359-8 (Inb.)
Se även
Wikimedia Commons har media som rör Cumulus.
| ||||||||||||||