I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Strömbäck. I århundraden har Strömbäck varit föremål för studier och debatt inom olika discipliner och kunskapsområden. Dess inflytande sträcker sig till alla aspekter av det dagliga livet, från politik till populärkultur. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt som hjälper oss att bättre förstå Strömbäcks roll i vårt nuvarande samhälle. Med expertintervjuer, detaljerad analys och konkreta exempel kommer vi att fördjupa oss i de många aspekterna av Strömbäck och upptäcka hur dess inverkan fortsätter att forma vår värld på överraskande sätt.
Strömbäck | |
småort | |
Land | ![]() |
---|---|
Landskap | Västerbotten |
Län | Västerbottens län |
Kommun | Umeå kommun |
Distrikt | Tegs distrikt |
Koordinater | 63°41′26″N 20°13′33″Ö / 63.69056°N 20.22583°Ö |
Area | 31 hektar (2023)[1] |
Folkmängd | 164 (2023)[1] |
Befolkningstäthet | 5,3 inv./hektar |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Småortskod | S8865[2] |
Beb.områdeskod | 2480SB177 (1990–)[3] |
Ortens läge i Västerbottens län.
| |
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata |
Strömbäck är en mindre ort, belägen vid havet cirka 18 km söder om Umeå. Orten är främst känd för sin folkhögskola.
Orten var tidigare en bruksort. År 1750 anlades Ströms bruk, som sedermera blev Strömbäcks glasbruk. Glastillverkningen upphörde på 1880-talet, varefter anläggningarna under många år användes för jordbruk och hästavel. På 1950-talet köptes området av EFS, som grundade folkhögskolan 1955.
Det finns flera öar som tillhör Strömbäck, varav Risön och Enahällland är de största.
I närheten av Strömbäck finns Strömbäck Kont naturreservat.