Rödåsel
Idag är Rödåsel ett ämne som har fått relevans inom olika samhällsområden. Dess inverkan sträcker sig från den personliga till den professionella sfären, och genererar diskussioner och reflektioner om dess inflytande på våra liv. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Rödåsel varit föremål för intresse och studier, vilket motiverat experter och fans att fördjupa sig i dess många aspekter. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika perspektiven och aspekterna relaterade till Rödåsel, och analysera dess betydelse och implikationer i dagens värld.
| Rödåsel | |
| Ytterrödå, Nederrödå, Rödå | |
| småort | |
 Bron över Vindelälven vid Holmforsen i Rödåsel byggd 1937.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västerbotten |
| Län | Västerbottens län |
| Kommun | Umeå kommun |
| Distrikt | Tavelsjö distrikt |
| Koordinater | 64°5′20″N 19°57′9″Ö / 64.08889°N 19.95250°Ö |
| Area | 34 hektar (2023)[1] |
| Folkmängd | 131 (2023)[1] |
| Befolkningstäthet | 3,9 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Tavelsjö |
| Postnummer | 922 67 |
| Riktnummer | 090 |
| Småortskod | S8797[2] |
| Beb.områdeskod | 2480SB171 (1990–)[3] |
  Ortens läge i Västerbottens län.
| |
| Wikimedia Commons: Rödåsel | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Rödåsel är en småort i Umeå kommun som ligger strax söder om Rödåns utlopp i Vindelälven. De närmaste tätorterna är Tavelsjö (10 km), Vindeln (21 km), Vännäs (26 km) och Umeå (38 km). Invånarantalet ligger kring 140 personer. Länsväg 363 passerar utanför byn. Rödåsel ingår i Rödåbygden.
Etymologi
Namnet Rödåsel består av två delar: det äldre förledet Rödå- kombinerat med efterledet -sel som betecknar ett lugnt strömmande vattenparti mellan två forsar. "Rödå" kan komma av den rika förekomst av rödockra som bland annat färgar det lokala vattendraget Rödåns vatten.[4] Ett flertal byar i trakten har liknande namnformer: Rödåbäck, Rödåliden, Rödålund, Rödånäs, och Överrödå.
Historia
I äldre tider kallades byn för Röödåå, Nederrödå och Ytterrödå.[4].
Före 1910-talet var Ytterrödå först och främst en utpräglad skogs- och jordbruksby med en handfull gårdsfastigheter. Förutom jordbruk drygade man ut sina inkomster med bland annat skogsarbete, timmer- och tjärflottning, kolning och tjärbränning.[4]
I byns norra del brukade man i äldre tider anlägga tjärdalar och därför kom denna delen av byn kallas för "Dalarna". 1921 tillkom ortnamnet Rödåsel när Ytterrödå fick egen poststation i Dalarna, och tre år senare etablerade Jenny och Otto Lindberg sin affär i samma område. 1927 öppnade kooperativa föreningen livsmedelshandel i "Dalarna", mitt emot Otto Lindbergs affär. Ett bageri med kafé fanns också i byn vid samma tid och en snickeriverkstad byggdes.[4]
I byns nordligaste del byggde byamännen 1913 ett skolhus med lärarbostad. Skolan blev för trång och omodern på 1950-talet och skolverksamheten flyttades till den nya skolan övertog nybildade Rödåsels bygdegårdsförening byggnaden och byggde om den till bygdegård. [5]
Det nuvarande skolhuset mitt i byn invigdes 1956 invigdes och 1971 kompletterades skolan med gymnastiklokal.[4]
1915 uppfördes Rödå Ångsåg i södra delen av byn. 1954 öppnades en kombinerad kiosk och bensinstation på samma plats, senare utökades verksamheten med verkstad och bussgarage. 1984 blev kiosken Rödå Närköp och bensin. Sedan 2012 är det en automatstation för bensin och diesel.[4]
1970 bildades Rödåsels snickerifabrik AB[4] där man tillverkade byggnads- och inredningssnickerier fram till 2005. Fem år senare öppnades Rödå antik- och kuriosahandel i samma lokaler[6].
Administrativa tillhörigheter
Rödåsel är belägen i Umeå socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Umeå landskommun. 1965 införlivades landskommunen, och därmed även Rödåsel, i Umeå stad som vid kommunreformen 1971 ombildades till Umeå kommun.[7]
I kyrkligt hänseende har orten tillhört Umeå landsförsamling fram till församlingsutbrytningen 1963 och ingår sedan dess i Tavelsjö församling.[8]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Rödåsel 1990–2015[9][10] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1990 | 142 | 27# | ||
| 1995 | 108 | 19# | ||
| 2000 | 106 | 19# | ||
| 2005 | 109 | 20# | ||
| 2010 | 96 | 20# | ||
| 2015 | 140 | 40# | ||
Anm.:
# Som småort. | ||||
Samhället
I Rödåsel finns skola (F-6), bensinstation, bygdegård, antikhandel, frisör, matcatering, snickeri, ett antal småföretag och flera jordbruk. Holmforsen i Vindelälven vid Rödåsel är uppskattad av forspaddlare för sin vals ca 10 meter ut i vattnet vid bron mot Älglund[11]. I skogen ovanför bensinstationen finns ett elljusspår [12] på 7 km som börjar vid bensinstationen. Badplatser finns vid Hundsjön (2 km söder om byn) och i Sandvika (på älvens östra sida 1 km söder om bron).
Under vintern finns det möjlighet till 2st isbanor, en vid skolan och en i grannbyn Rödånäs och även många bra skoterleder.
Föreningsliv
- Rödå blåbandsförening bildades 1903 (namnet ändrades till Rödålidens blåbandsförening på 1930-talet). [13]
- Rödåbygdens Idrottsklubb bildades 1934 (hade bland annat ett herrlag i fotboll i division 5 södra säsongen 2012). [14]
- Rödå Frisksportklubb bildades 1982. [15]
Klimat
Rödåbygdens högsta och lägsta medeltemperatur, samt årliga nederbörd (baserat på mätdata från SMHIs mätstation nr 14912 i grannbyn Sunnansjönäs):[16]
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Se även
Källor
- ^ Statistiska småorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 28 november 2024, läs online.
- ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.
- ^ Andersson, Elis m.fl. (1987). Glimtar från Rödåbygdens historia. Rödåsels bygdegårdsförening
- ^ ”Rödåsels bygdegårdsförening”. Arkiverad från originalet den 12 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140512230951/http://www.bygdegardarna.se/rodasel/#. Läst 6 juli 2012.
- ^ Rödåbygdens webbplats
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Statistikdatabasen: Miljö : Småorter; arealer, befolkning”. http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_TablePresentation____340486.aspx?layout=tableViewLayout1&rxid=43345b7c-d124-432a-9cc6-651b98fd78de. Läst 3 juli 2013.[död länk]
- ^ ”Småorter 1990 - SCB”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924141321/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9401.pdf. Läst 4 maj 2014.
- ^ Lindgren, Maria. ”Forsguiden - av forspaddlare för forspaddlare”. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110827003119/http://www.forsguiden.se/river.asp?id=36. Läst 6 juli 2012.
- ^ Umeå kommuns anläggningsregister
- ^ ”Rödå blåbandsförening”. Arkiverad från originalet den 12 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140512223943/http://www.sbu.nu/jsp/news/articleView.jsp?newsId=VASTERBOTTENSTA&articleId=1132. Läst 6 juli 2012.
- ^ Rödåbygdens Idrottsklubb[död länk]
- ^ Rödå Frisksportklubb Arkiverad 12 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”SMHI - Dataserier med normalvärden för perioden 1961-1990”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140305100754/http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/dataserier-med-normalv%C3%A4rden-1.7354. Läst 6 juli 2013.
