Ämnet för Strömarån är ett som har diskuterats flitigt under åren. Med olika åsikter och olika synpunkter har Strömarån fångat intresset hos både experter och entusiaster. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Strömarån, och erbjuda en omfattande analys som täcker dess historia, inverkan och möjliga konsekvenser för framtiden. Från sitt ursprung till sin nuvarande utveckling har Strömarån lämnat en betydande prägel på världen som förtjänar noggrann och detaljerad uppmärksamhet.
Strömarån | |
Å | |
Strömarån nedströms mot norr i Skärplinge. Ån är här uppdämd.
| |
Land | Sverige |
---|---|
Region | Europa |
Källa | Strömaren |
Mynning | Ålands hav |
- koordinater | 60°30′0″N 17°44′0″Ö / 60.50000°N 17.73333°Ö |
Längd | 25 km |
Flodbäcken | 160 km² |
Geonames | 2671311 |
Läge för Strömarån utflöde.
| |
Strömarån med biflöden.
|
Strömarån är ett vattendrag i norra Uppland, Tierps kommun. Längd ca 25 km, inkl. källflöden 35 km.[1] Strömarån avvattnar sjön Strömaren ca 8 km öster om Tierp och rinner norrut mot mynningen i Lövstabukten. På sin färd mot havet passerar Strömarån byarna Hillebola, Åkerby, Österlövsta och Skärplinge. Största biflöde är Elingeån. Ån har fyra större dammar som utgör vandringshinder för fisk. Dammarna ligger vid Skärplinge, Åkerby, Hillebola och vid sjön Strömaren. Strömaråns avrinningsområde är 160 km², varav 74 % skogsmark, 5 % våtmarker, 18 % åker- och ängsmark, 2 % sjöar och 1 % övrig mark.[2] Ån och dess biflöden är grundligt utdikade.