Storryssland

Vikten av Storryssland i dagens samhälle är obestridlig. Storryssland har länge varit ett ämne för intresse och debatt bland experter och vanliga medborgare. Oavsett om det beror på dess relevans i populärkulturen, dess inverkan på ekonomin eller dess inflytande på människors dagliga liv, har Storryssland visat sig vara ett ämne av stor betydelse. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt på Storryssland, med syftet att bättre förstå dess roll i samhället och dess inverkan på våra liv.

Storryssland, eller Stor-Ryssland, (ryska: Великороссия/Velikorossija, Великая Россия/Velikaja Rossija, Великая Русь/Velikaja Rus, Великороссия/Velikorossija) är en gammal benämning på vad som tidigare var den mellersta och största delen av europeiska Ryssland, som omfattar det huvudsakligen av storryssar bebodda området mellan Norra Ishavet och Vita havet i norr, Finland och Belarus i väst, Ukraina och Donkosackernas land i sydväst och söder, de forna tatariska rikena i sydöst och Sibirien med Uralbergen i öster. Efter Sovjetunionens bildande ingick det mesta av Storryssland i Ryska sovjetiska federativa socialistrepubliken, och begreppet har därefter fallit ur bruk till förmån för "Ryssland".

Storlek

Areal var 2 319 644 km². Delvis genom den nordryska landåsen var Storryssland delat i en nordlig och en sydlig del, av vilka den förra omfattade 1 410 427 km², varav mer än 1/3 är ofruktbar ödemark och omkring 1/2 skog. Befolkningen uppgick till omkring 2 inv/km². Det sydliga Storryssland hade en areal av 909 617 km² och en folkmängd av kanske 50 inv/km². De nio centrala guvernementen utgjorde kärnan i det forna Moskvariket.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Stor-Ryssland, 1904–1926.